Lennart Hultqvist, NE-redaktör
400-årsminnet 2001 av Tycho Brahes död uppmärksammas inte lika storslaget som 300-årsminnet 1901, då självaste Oscar II besökte Tycho Brahes ö Ven i Öresund. En lika årsaktuell som smygande händelse är dock att en upprustningsplan nyligen har presenterats, som syftar till att bättre ta hand om ruinerna efter 1500-talsastronomens verksamhet på Ven.
Den upprustningsplan som Landskrona kommun och Statens fastighetsverk har utarbetat i anslutning till minnet av Tycho Brahe och hans gärning tar fasta på att göra området kring Brahes slott (Uraniborg) och observatorium (Stjärneborg) mer lockande för turister genom att tydligare visa hur hans anläggningar tedde sig.
För närvarande gör man vissa ingrepp i Stjärneborg för att publiken lättare ska kunna se uppställningsplatserna för instrumenten, så kallade kryptor, och få kunskap om de för länge sedan förstörda instrumenten.
Ett sagolikt liv
Tycho Brahes liv ter sig som en saga. Han var född rik och adelsman och hade som 26-åring turen att få se en exploderande stjärna på himlen, en så kallad supernova. Han skrev en bok om den uppdykande stjärnan och blev snabbt berömd bland Europas lärde.
 |
|
Tycho Brahes världssyn presenterades av Andreas Cellarius i hans ”Harmonia Macrocosmica” (1661). Jorden befinner sig i världens centrum med månens och solens banor kring sig. Runt solen rör sig i sin tur Merkurius, Venus, Mars, Jupiter och Saturnus. |
|
CORBIS/SCANPIX |
Ön Ven erhöll Brahe i gåva av den danske konungen. Den ”lön” han fick räckte till både slott, observatorium och dyrbara instrument. I 20 år mätte han stjärnor, planeter, kometer, månen och solen med instrument som saknade linser, sådana fanns inte. I stället siktade man och mätte rörelser och positioner.
Enligt Brahes observationer kunde inte Aristoteles gamla världsbild vara helt riktig. Men liksom de antika forskarna höll Brahe på idén att jorden låg i världens centrum. Det var först när linskikaren kom i bruk i början av 1600-talet som Aristoteles världsbild tippades över ända.
I landsflykt
Det danska kungahuset tappade så småningom intresset för att betala kalaset. Brahe hade därtill lyckats reta upp både kungar och bönder. År 1597 lämnade han Ven och Danmark för alltid och inledde en irrfärd i Centraleuropa. Den slutade hos kejsar Rudolf II i Prag. Där dog han 24 oktober 1601. Numera tror ingen att dödsorsaken var en sprucken urinblåsa på grund av för mycket öldrickning, snarare blev han kvicksilverförgiftad.
I Prag träffade Brahe den tyske astronomen Johannes Kepler, som tog hand om det digra observationsmaterialet och listade ut att planeterna rör sig runt solen i ellipser.
Före sin tid
Tycho Brahe framstår i historiens ljus som en märkligt framsynt forskare. Han förstod att forskning av det slag han önskade bedriva kräver förstklassiga instrument och kostar mycket pengar, att verksamheten måste ha en viss omfattning för att bli framgångsrik och att det är viktigt att sprida forskningsresultaten till andra.
Brahe hade ett rikt kontaktnät bland astronomer och lärde i Europa, och han omgav sig med duktiga elever som kunde föra arbetet vidare. På Ven skapade han ett privatuniversitet. Allt detta var sannerligen unikt på 1500-talet.
Näsvis mångsysslare
Dagens forskare skulle kunna ha Brahe som föredöme. Men frågan är om detta inte är för mycket begärt. Brahe var nämligen så sällsynt mångsidig.
Förutom astronomi sysslade han med att framställa mediciner, bl.a. mot pest. Han utfärdade horoskop och var en pionjär inom lantmäteriet. Det första kända så kallade triangelnätet mättes upp av honom på Ven. Han var även före sin tid beträffande väderleksobservationer. Dessutom var han en betydande diktare på latin.
Ett av Brahes största intressen var alkemi, dvs. att försöka tillverka ädla metaller. Kemin kallade han för den jordiska astronomin och astronomin för den himmelska kemin.
Brahe hade också ett eget boktryckeri på Ven. Vem annars skulle trycka hans digra rapporter? En praktfull renässansträdgård ingick som sig bör i hans mångsidiga repertoar.
Dagens forskare har en hel del att lära av Brahe. Men de kan gott få slippa att bli kända som bondeplågare. Att liksom Tycho Brahe bli av med en del av näsan i en duell är inte heller något att ta efter.
Extern länk
- Tycho Brahe (Landskrona kommun)
(Artikeln publicerad 2001-10-23)
Tycho Brahe: 400 år sedan forskarpionjären dog
http://www.ne.se/rep/tycho-brahe-400-år-sedan-forskarpionjären-dog
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
