Tycho Brahe: Familj och ruiner

Lennart Hultqvist, NE-redaktör

I flera hundra år har man funderat över hur ruinerna efter Tycho Brahes verksamhet på ön Ven i Öresund ska omhändertas. Nu skymtar en slutpunkt i den diskussionen, samtidigt som den berömde astronomens familjeliv nagelfars i en nyutkommen roman.

I april 1597 seglade Tycho Brahe och hans familj i väg från Ven efter tjugoen framgångsrika år på ön. Under sin tid där förde Tycho astronomin – och det naturvetenskapliga arbetssättet – ett stort steg framåt.

Hans ihärdiga och långsiktiga observationer av stjärnor och planeter med dåtidens bästa siktinstrument – konstruerade av Tycho själv – får den medeltida världsbilden att börja krackelera.

Olycklig rivning

På Ven hade Tycho byggt ett slott med observationsutrymmen (Uraniborg), ett observatorium (Stjärneborg), en kvarn för papperstillverkning, ett tryckeri samt en instrumentverkstad.

När Tycho lämnat Ven revs den storslagna anläggningen – en katastrof med nutida antikvariska ögon! Förutom ströfynd och rester av husgrunder är i dag brunnen i slottet bevarad samt några uppställningsplatser för instrumenten i observatoriet.

Trots de fåtaliga lämningarna rymmer Tycho Brahes verksamhet och liv mycket av intresse. Det visar inte minst ett antal aktuella aktiviteter på och kring Ven.

Brobyggare

Under 1800-talet började Tycho Brahe att uppmärksammas i bredare kretsar. I juni 1846 besökte 8 000 människor Ven för att fira 300-årsminnet av hans födelse. Idéhistorikern Gustav Holmberg framhåller i skriften Tycho Brahe (2001) att Tycho under 1800-talet åberopades som stöd för den då aktuella skandinavismen. Han blev då synnerligen användbar i högtidstal om regionen, naturvetenskapen eller framstegstanken.

Från 1800-talet och ända till våra dagar ikläds Tycho rollen som en brobyggare mellan Sverige (som Ven tillhör i dag) och Danmark (som Ven tillhörde på Tychos tid). Vem var ”konferencier” vid invigningen av Öresundsbron om inte Tycho Brahe?

Vardagen i romantappning

Världen bortom högtidstalen uppmärksammas av Alexandra Coelho Ahndoril i hennes nyligen utgivna debutroman Stjärneborg (2003). Den ränner in i rummen på slott och observatorium där den med romankonstens frihet vrider och vänder på familjelivets småsköna konflikter. De djupa klyftorna mellan herrefolk och bondebefolkning träder fram på ett gripande vis.

Över skildringen vilar något ödesmättat, som inte känns overkligt med tanke på hur äventyret Ven slutar för Tycho Brahe. På romanens sista sidor kliver Tycho och hans familj ombord på den båt som 1597 för dem mot en oviss framtid. Tychos hustru Kirsten, som nästan tar över rollen som romanens huvudperson, förnimmer båten som en kista. I en sådan kommer Tycho fyra år senare också att ligga efter framkomsten till Prag.

Den pålästa författarinnan villar dock bort sig något i en efterskrift till romanen. Läsaren får där intrycket att uppfinningen av kikaren några år efter Tychos död i ett slag skulle upphäva värdet av hans observationer. Så blev emellertid inte alls fallet.

Gränsöverskridare

Hur gick det då med de ovannämnda ruinerna på Ven? Trots att Oscar II vid sitt besök på Ven 1901 utfärdade en ”order” om antikvariskt omhändertagande hände inte speciellt mycket.

Det skulle dröja ända till 1990-talets början innan en genomgripande upprustning av Tycho Brahe-området inleds. Det nya området invigdes 1992.

Sedan dess har Sverige blivit medlem i EU, vars fonder har ett gott öga till Tychos gränsöverskridande verksamhet. Miljonerna börjar åter strömma in. Till dem bidrar även Landskrona kommun och Statens fastighetsverk.

År 2002 öppnades observationsplatserna i Stjärneborg för allmänheten. Under planering är ett nytt och större museum, som ska vara färdigt 2004–05. Trädgården kring slottet kommer att omgestaltas. Det finns även tankar på ett science center om bl.a. renässansens vetenskap i anslutning till det kommande museet.

Kunskapsluckor

För att planera innehållet i det kommande museet över Tycho Brahe, hans tid och hans verk samlades i mars 2003 Tycho Brahe-kännare från olika håll i världen till ett seminarium på Ven.

Det visade sig där att kunskapen om Tycho Brahe har sina luckor. Något man exempelvis inte vet så mycket om är hans omfattande kemiska experiment. Men det finns mycket som talar för att de främst syftade till att framställa läkemedel, inte att skapa ädla metaller.

Trots att 400 år har gått sedan Tycho Brahe levde är han fortfarande en i allra högsta grad levande person.