Andreas Johansson Heinö, statsvetare vid Göteborgs universitet
Valet i Ungern har fått stor uppmärksamhet utanför landets gränser. Den viktigaste anledningen till detta är den tydliga framgången för högerpartierna, och då särskilt det extrema partiet Jobbik. Ungern kan i mångt och mycket ses som representativt för länderna i Central- och Östeuropa.
Den 25 april avgörs den andra omgången av det ungerska parlamentsvalet. Kvar att fördela är mandaten från de enmansvalkretsar där ingen kandidat nådde över 50 procent i den första valomgången, som ägde rum 11 april.
 |
| BALINT PORNECZI/AFP/SCANPIX |
| Aktivister från Jobbik i färd med att hänga upp en valaffisch. |
Vinnare och förlorare
Hur valet än slutar är det dock i det stora hela redan klart. Med drygt 52 procent av rösterna har det konservativa partiet Fidesz (’Ungdemokraterna’) redan säkrat en majoritet av mandaten i parlamentet. Fidesz seger är faktiskt en av de största någonsin för ett enskilt parti i ett demokratiskt val i Europa.
Två andra valvinnare i Ungern är det gröna partiet Politik kan vara annorlunda (LMP) och det starkt populistiska nationalistpartiet Jobbik ('Rörelsen för ett bättre Ungern'), som med drygt 7 respektive 17 procent av rösterna kom in i parlamentet för första gången.
På förlorarsidan finns tre partier. Först och främst Socialistpartiet, som innehaft regeringsmakten sedan 2002 men nu med endast 19 procent av rösterna fick se sitt väljarstöd mer än halverat. Dessutom åkte två partier som båda spelat framträdande roller i ungersk politik de senaste decennierna ut ur parlamentet: liberala Fridemokraterna och konservativa Ungerskt demokratiskt forum.
Ostliga högervindar
Med sina stora omkastningar kan det ungerska valet ses som ett koncentrat av flera rådande trender i central- och östeuropeisk partipolitik. Till att börja med är Fidesz seger bara en i en lång rad av framgångar för östeuropeiska högerpartier de senaste åren.
Högern har gått segrande ur parlamentsvalen i Polen och Estland 2007, i Rumänien och Litauen 2008 och i Bulgarien 2009. Det enda undantaget de senaste tre åren utgörs av Socialdemokraternas seger i det slovenska valet 2008. Av de tio nya EU-länderna från Central- och Östeuropa är det i nuläget bara två – Slovenien och Slovakien – som har vänsterregeringar. I övriga länder regerar högerliberala och/eller konservativa partier.
Högervindarna märktes tydligt även i förra sommarens val till Europaparlamentet. Medan den socialdemokratiska gruppen i parlamentet (S&D) vann 44 mandat från östeuropa fick de konservativa i Europeiska folkpartiets grupp (EPP) 79 mandat. Skillnaden är dock i realiteten ännu större eftersom två ledande högerpartier i regionen – tjeckiska Medborgardemokratiska partiet (9 mandat) och polska Lag och rättvisa (15 mandat) – har gått samman med det brittiska Konservativa partiet i en ny, som man kallar sig, euroskeptisk konservativ partigrupp (ECR).
Politikerförakt
I det ungerska valet lyckades alltså två nya partier passera femprocentsspärren och kommer att ta plats i parlamentet. Framgångar för nya partier är mer regel än undantag i postkommunistisk partipolitik, där i snitt ett nytt parti kommer in (och ett åker ur) efter varje val.
Väljarnas ökade rörlighet och vilja att pröva nya alternativ speglar i första hand ett omfattande missnöje med de etablerade partierna och den förda politiken. Förtroendet för partier, parlament och regeringar är mycket lågt i regionen. Men det hänger också samman med att många upplever en brist på reella alternativ.
Eftersom politiken under lång tid har dominerats av en anpassning till EU:s medlemskrav och genomförandet av nödvändiga men impopulära ekonomiska reformer har skillnaderna mellan vänster och höger nästan raderats ut. Oavsett vem som haft makten har den förda politiken sett ungefär likadan ut i väljarnas ögon. Detta har skapat ett utrymme för nya alternativ. Mycket talar för att denna trend fortsätter senare under den instundande våren när Tjeckien och Slovakien går till val. Opinionsundersökningar visar att nybildade partier har goda chanser i båda länderna.
Korruption viktigare än miljö
De två nykomlingarna i ungersk partipolitik är dock minst sagt annorlunda. LMP bildades av partipolitiskt oerfarna företrädare för olika icke-statliga organisationer (NGO) i Ungern och vilar på en grön ideologi. Vid sidan av miljöfrågorna prioriterade man även korruptionsbekämpning i sin valkampanj, vilket gav utdelning bland storstadsväljarna i första hand.
Medan miljöfrågorna alltjämt är satta på undantag i regionen (endast Lettland och Tjeckien har i nuläget gröna partier i parlamenten och väljarna prioriterar frågan lågt) har korruption varit ett centralt tema i många valrörelser och något som gynnat framväxten av nya partier.
I ett läge när politiken betraktas som genomkorrumperad blir brist på politisk erfarenhet en tillgång som nya politiska entreprenörer kan exploatera. Nybildade partier med korruptionsbekämpning som främsta fråga har under 2000-talet varit framgångsrika i många val. Det gäller i synnerhet i de baltiska staterna.
Uppblåst högerextremism
Det parti som väckt mest uppmärksamhet i samband med det ungerska valet är dock den andra nykomlingen, Jobbik. Det är ett populistiskt och starkt nationalistiskt parti med kopplingar till den ungerska högerextrema rörelsen. Partiet bildades 2003 men fick sitt genombrott först i 2009 års Europaparlamentsval, då man vann 15 procent. Framgången i årets val var därför väntad.
Med 17 procent är Jobbik det överlägset mest framgångsrika av de öppet främlingsfientliga partierna i regionen. Endast ett annat liknande parti – bulgariska Ataka – har ett stöd i närheten av tio procent. Därutöver finns mindre radikala nationalistpartier representerade i parlamenten i Lettland, Litauen, Slovakien och Slovenien.
Framgången för de främlingsfientliga partierna är med andra ord inte riktigt så stor som medierapporteringen kan ge intryck av. Naturligtvis ska man inte underskatta betydelsen av en parlamentarisk närvaro, men få av partierna utövar något reellt inflytande. Ett undantag är slovakiska SNS (Slovakiska nationella partiet), som ingår i en koalitionsregering med det vänsterpopulistiska partiet Smer. Det har nyligen bland annat medverkat till en lag som ska stärka den slovakiska nationella identiteten.
För Jobbik lär det dock bli svårt att utöva inflytande med tanke på att Fidesz vunnit egen majoritet och inte har något behov av att söka samarbete (det ovan nämnda Ataka i Bulgarien befinner sig i precis samma situation). Den övergripande bilden är därför att radikala populistpartier med uttryckligen främlingsfientliga åsikter inte är mer framgångsrika eller inflytelserika i Central- och Östeuropa än i Västeuropa.
Tomt på vänsterkanten
I ungersk politik är det sedan ett antal år tomt till vänster om Socialistpartiet. Detta är ett mönster som känns igen från de flesta länder i regionen. Under 1990-talet hängde oreformerade kommunister kvar på många håll, men sakta och säkert har dessa röstats bort. I dag är det endast Tjeckien som har ett kommunistparti (KSCM) i parlamentet.
Socialdemokratins tillbakagång i de senaste årens val hänger alltså inte samman med något uppsving för den auktoritära vänstern. Trots att olika opinionsundersökningar återkommande dels visar ett omfattande folkligt missnöje med reformpolitiken och den rådande politiska eliten, dels fångar upp en hel del nostalgi kring det gamla systemet verkar efterfrågan saknas på partier som vill vrida klockan tillbaka.
Stabil demokrati
Medan central- och östeuropeisk partipolitik alltjämt karakteriseras av kraftiga svängningar och en hög omsättning på partier tyder det mesta trots allt på att demokratin står stabilt. Efterfrågan på ytterlighetspartier är, trots Jobbiks framgång i Ungern, ganska låg.
Auktoritära och främlingsfientliga partier har inte varit särskilt framgångsrika när det gäller att kanalisera det utbredda folkliga missnöjet med den förda politiken och de etablerade politikerna. I det stora hela handlar partipolitiken i stället om en kamp mellan en socialdemokratisk vänster och en konservativ och/eller liberal höger, där för närvarande de sistnämnda är mest framgångsrika.
(Reportaget publicerat 2010-04-23)
Ungerskt val och högröstad höger
http://www.ne.se/rep/ungerskt-val-och-högröstad-höger
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
