Maria Bohlin, NE-redaktör
Vill du veta hur det en gång berättades att ett skogsrå eller ett troll såg ut, eller varför man inte skulle lägga nycklarna på bordet? Eller vill du veta vad det är för skillnad mellan ordspråk, talesätt och ordstäv? Svaren hittar du i Folktrons ABC av den från många sammanhang kände folklivsforskaren Ebbe Schön. En del av den gamla folktron lever kvar än i dag (vågar du gå under en stege?) och annat har kommit till på senare tid (finns det utomjordingar?)
Ebbe Schöns nya bok är en bearbetning och utökad utgåva av Svensk folktro A-Ö som är slutsåld på förlaget. Folktrons ABC ger en ny chans till den som vill söka kunskap om den traditionella folktron i Sverige, i synnerhet som den gestaltade sig under senare hälften av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Det var nämligen då som den största delen av det som finns om detta i våra folkminnesarkiv samlades in av forskare.
Barndom
”Från min barndom minns jag alla de fina berättarstunderna på kvällarna”, skriver Ebbe Schön i inledningen till sin bok. ”När skymningen började glida över i mörker smög sig mystiken och magin fram, och vi kunde lyssna till de mest fantastiska sägner, oftast om döda som gick igen och om varsel och märkliga drömmar, men också om troll, jättar och tomtegubbar.”
En sådan barndom kanske inte så många kan känna igen sig i, men även för den som föddes i mitten av 1960-talet kunde inslag av folktro vara något naturligt. Jag letar i Folktrons ABC efter varför hästskon anses ge lycka, varför man inte ska gå under stegar eller lägga nycklarna på bordet och varför det bringar olycka att döda en spindel. Allt det där hörde jag om och om igen som barn, och visst hittar jag något om det i Schöns uppslagsbok.
”Spindeln var hos de gamla grekerna ett olycksdjur, men hos de kristna blev den en lyckobringare. (…) På många håll i Europa har en välkänd legend förstärkt uppfattningen om spindeln som en räddare och ett lyckodjur. Den handlar om jungfru Marias flykt med Jesusbarnet undan Herodes. Hon gömde sig i en grotta, och en spindel spann då en väv över öppningen så att soldaterna inte kunde se att det fanns någon där inne. (…) Det är farligt att slå ihjäl en spindel, för då slår man ihjäl själva lyckan. I en trosvariant gäller detta bara den första spindeln som man möter på dagen.”
 |
|
"Knarren" blir symboliskt borthuggen. |
|
V. FORSBLOM/NORDISKA MUSEET |
Trolldom
Jag bläddrar vidare i uppslagsboken och under ”hugga bort” läser jag om hur man försökte bota ”knarren”, en sjuklig förändring i en led, genom att hugga bort den. Den som skulle bota knarren högg med en yxa så nära den drabbade leden som möjligt (exempelvis en fot) och förde samtidigt en ritualiserad dialog med patienten. Det där hade jag aldrig hört talas om, men det finns även gott om uppslagsord som är välkända för de flesta.
Under uppslagsordet ”Karl XII” läser jag att sägnerna berättar att han hade fullt med tänder i munnen redan när han föddes och sex tår på varje fot. Och vad just en sägen är får jag veta när jag slår upp det.
Jag bläddrar vidare och fastnar för uppslagsordet ”troll”. Jag läser att det främst är tecknare som har givit oss vår sentida uppfattning om hur troll ser ut, medan det gamla bondesamhället hade en mer nyanserad bild av dessa varelser. Ibland beskrevs de som vackra och lockande, andra gånger som fula med stora öron och enorm näsa och ytterligare någon gång angavs att det bara var svansen som gjorde att man kunde skilja dem från människorna.
Blädderbok
Folktrons ABC kan nog fungera bra som uppslagsbok när barnen ställer frågor eller när ens egen nyfikenhet väcks av en roman, en film eller en uppmaning som att inte tända cigaretten på stearinljuset för då dör en sjöman. (Just den föreställningen hittade jag dock inte i Schöns bok.) Men för att få riktig glädje av den här uppslagsboken måste man nog bläddra runt och vara nyfiken.
Schön har tagit med många uppslagsord om övernaturliga väsen och magi, men även stycken om de gamla asagudarna, om hur folklivsforskningen arbetar (till exempel under uppslagsord som ”källkritiken” och ”insamlingen”), om helgdagar, ordspråk och mycket annat. Det krävs mycket bläddring för att man ska få grepp om det breda innehållet.
För den som vill läsa folkloristisk facklitteratur har Schön tagit med några vanliga vetenskapliga termer för att underlätta en sådan läsning. För andra kan ett uppslagsord här och där – en del stycken är bara några rader, en del nästan en sida - bli till en avkopplande söndagsläsning tillsammans med familjen.
(Artikeln publicerad 2005-01-11)
Uppslagsböcker: Folktron från A till Ö
http://www.ne.se/rep/uppslagsböcker-folktron-från-a-till-ö
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
