Toppvetenskap:
De största upptäckterna inom medicin och biologi 2002
av Jörgen Malmquist
NE-medarbetare och docent i internmedicin
Den amerikanska tidskriften Science har i sedvanlig ordning utsett vad man anser vara de tio mest betydelsefulla vetenskapliga insatserna under 2002.
Som främsta upptäckt valde Science nya rön om RNA-molekyler och deras påverkan på generna. På topplistan finns inom medicin och biologi även musens genom (arvsmassa), nya kunskaper om ljus och mörker och de senaste rönen om den tidigaste människan.
 |
|
|
Årets genombrott
Små RNA-molekyler utsågs av Science till "årets genombrott". RNA, ribonukleinsyra, identifierades från början som en "medhjälpare" till arvsanlagens DNA, som är bärare av information uttryckt i den genetiska koden. En ytterligare RNA-funktion upptäcktes för några år sedan, då man fann att RNA-molekyler kan fungera som enzymer.
Upptäckterna som gjordes 2002 (och hade sin början några år tidigare) gäller att små RNA-molekyler, alltså korta kedjor, har styrande effekter på den s.k. genexpressionen, dvs. om en gen (ett arvsanlag) "används" eller inte. Alla kroppens celler har samma uppsättning av gener, men hos varje cellslag används bara en mindre del av generna det är därför våra celler och vävnader har så olika egenskaper. Vidare kan genexpressionen i en viss cell variera från stund till stund efter organismens behov.
De små RNA-molekylerna kan bromsa genexpressionen, kan "tysta" en gen helt och tycks till och med kunna införa permanenta ändringar i genernas struktur. Sammantagna ger dessa fynd nya insikter i hur generna styr organismen, och de ger också vissa vinkar om hur man medicinskt skulle kunna påverka genexpressionen i behandlingen av infektioner och cancer.
Arvsmassor kartlagda
Bland de genom vilkas struktur blev preliminärt kartlagda under 2002 noterades några av särskilt stor vikt för jordens befolkning. DNA-sekvenserna hos en av arterna av malariamygga och hos den farligaste arten av malariaparasiter rapporterades 2002. Dessa nya kunskaper förväntas underlätta bekämpningen av myggan resp. utvecklingen av vaccin mot parasiten. Kunskapen om genomstrukturen hos två varieteter (japonica resp. indica) av ris kan underlätta arbetet att utveckla nya sorter med högre härdighet, kanske också med innehåll av vissa vitaminer.
Musens genom publicerades också 2002. Musens enorma betydelse som medicinskt experimentdjur fick en ledande tidskrift att nu utnämna musen till "människans bästa vän". Musgenomet och dess innehåll av gener är av samma storleksordning som hos människan, och omkring 99 procent av musens gener har direkta motsvarigheter hos människan. En tidskriftsredaktör frågade sig: Varför ser då musen och människan så olika ut? Svaret ligger bland annat i olika genexpression, se ovan.
Smak- och ljuskänsliga celler
Sinnesceller visade sig kunna reagera för endera temperatur eller vissa smaker (dvs. kemiska stimuli). Vissa av människans sinnesceller kan reagera på endera kyla eller på den "kyliga" smaken av mentol. Andra ger signaler när de utsätts för värme eller för den "heta" smaken av kajennpeppar.
Ljusuppfattande celler i näthinnan visades påverka vår inre klocka. Det har länge varit känt att människans dygnsrytm styrs av en inre klocka som justeras av dygnets växlingar mellan ljus och mörker. Men de sinnesceller som tar emot intrycken av ljus resp. mörker har varit okända, de är nämligen inte identiska med de sinnesceller (tappar och stavar) som svarar för våra synintryck.
Forskare fann under 2002 att däggdjur i sin näthinna har ett fåtal speciella ljuskänsliga celler som inte ingår i seendet men som ger hjärnan signaler om ljus och mörker. Cellerna innehåller ett tidigare okänt synpigment som fått namnet melanopsin.
Ny "tidigaste människa"
Hittills har vår tidigaste kända urmoder varit Lucy, som levde i Östafrika för 3,2 miljoner år sedan. Sommaren 2002 fann franska och tchadiska forskare i en öken i Tchad ett kranium som anses ha tillhört en människa av en art som levde för mellan 6 och 7 miljoner år sedan. Denna människoart har fått namnet Sahelanthropus tchadensis, där Sahel är ett geografiskt begrepp, anthropus står för 'människa' och tchadensis indikerar fyndlandet.
Eftersom fyndet bara består av ett (ofullständigt) kranium har det utbrutit en vetenskaplig kontrovers. Man vet inte huruvida denna apliknande individ kunde gå upprätt ett av de avgörande kriterierna på att man hör till arten människa. Men kraniets utseende anses peka mer på människa än på apa.
Läs
mer om de nya upptäckterna inom fysik och astronomi.
(Artikeln publicerad 2003-01-28)
Upptäckter inom medicin och biologi 2002
http://www.ne.se/rep/upptäckter-inom-medicin-och-biologi-2002
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
