Folke Schimanski, journalist och författare
Ön Usedom har för tyskarna sedan länge varit ett badparadis med sina långa stränder. Numera når man Polen via dess östra sida, och en florerande gränshandel äger rum där. Ön bär också på historiska minnen, däribland svenska.
Usedom kom att ingå i det svenska väldet i Tyskland, som slutgiltigt upphörde 1815 (formellt sett först 1903, när Sverige avstod från att lösa in hansestaden Wismar).
PR-kunnig kung
Det var på Usedom, nära Peenemünde, som Gustav II Adolf landsteg med sin 13 000 man starka armé 26 juni 1630. Därefter började trettioåriga kriget vända till de katolska och kejserliga truppernas nackdel.
Den svenska armén var förhållandevis liten till antalet, men den var taktiskt och tekniskt modern och väl samordnad. Med tiden utökades den med talrika legotrupper, och befälet var ofta av utländsk härkomst.
Gustav Adolf var en i högsta grad PR-medveten härförare. I Stralsunds stadsmuseum kan man studera de flygblad om hans förträfflighet som spreds i stora upplagor i norra Tyskland.
Framför Peenemünde, på gränsen mellan viken Greifswalder Bodden och Pommerska bukten, ligger ön Ruden. Den hade en viktig funktion som lotsstation och skans vid infarten till farvattnen mot Wolgast och Stettin, Stralsund och Greifswald.
De redan existerande skansarna vid Peenemünde byggde svenskarna ut till en kraftig befästning, som hädanefter kom att bli föremål för hårda strider. I ett av de talrika krigen med Sverige trängde den preussiska armén under Fredrik II fram och demolerade dessa skansar.
Slavarbetsbas
Inte långt från de svenskes landstigningsplats finns den gamla experiment- och avskjutningsplatsen för V1- och V2-raketerna under andra världskriget.
Som säkert är bekant leddes V2-projektet av SS-officeren och flygingenjören Wernher von Braun, som sedermera aktivt bidrog till amerikanernas månfärdstriumf.
Det finns än i dag mycket att se av raketbasen, trots att den till stor del förstördes vid ett massivt allierat luftangrepp 1943. Under DDR-tiden blev basen ett övningsområde för folkarmén, och dokumenten om dess förflutna hamnade i ett ”giftskåp”.
Men flygofficeren Joachim Saathoff tjuvtittade i de farliga papperen och kom senare att bli primus motor i det museum som efter DDR:s sammanbrott 1989 skapades på platsen för basen.
Det har varit ett ganska kontroversiellt museum, eftersom dess betoning av betydelsen för den framtida rymdtekniken ansetts dölja mindre tilltalande sidor av dess historia, däribland användningen av slavarbetare.
Militärt fredsskydd
I närheten av Usedom finner man staden Wolgast. Det är en stad som bär på ett sorgligt minne: det var här som Gustav II Adolfs stoft återfördes från tysk mark till hemlandet 1633.
På Usedom finns ännu det ståtliga renässansslottet Mellenthin att besöka. Det har bebotts av bl.a. greve Johan Oxenstierna och hans hustru Margareta Brahe.
Det är ett exempel på slott som ägts i dåvarande Svenska Pommern av adelsmän och officerare, som gjort sin karriär i svensk krigstjänst. Liksom andra slott förföll Mellenthin rejält under DDR-tiden.
Under 1980-talet besökte dåvarande statsminister Olof Palme DDR och landsteg just vid det ställe där ”hjältekonungen” en gång slog ankar. Han kom att passera raketbasområdet i Peneemünde, som hade en skylt med devisen ”Vapentjänst mot fienden”. I samband med Palmes besök byttes den i hast ut mot en skylt med texten ”Låt oss göra allt för det militära skyddet av freden och socialismen”. Det var en lydelse som mera passade in i DDR-ledaren Erich Honeckers strävan att ha goda kontakter med neutrala stater som Sverige.
(Artikeln publicerad 2003-06-30)
Usedom: Från Gustav II till Honecker
http://www.ne.se/rep/usedom-från-gustav-ii-till-honecker
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
