Utomhuspedagogik och matematik

Jill McCabe, produktchef för NE SKOLA

En solig augustimorgon körde jag mot Ystad för att vara med om en utbildningsdag i utomhuspedagogik och matematik. Utbildningen hade startat redan dagen före, och en del kursdeltagare hade sovit över ute i skogen på Gydarpsgården. Andra kom liksom jag körandes på den smala och slingriga grusvägen i hjärtat av Snogeholms strövområde för att få vara med om nya pedagogiska upplevelser.

Kursledare för dagen var läraren och fritidspedagogen Caroline Persson från Naturskolan i Ystad och Blekeskolans fritidspedagog Jeanette Wallström. Dessa båda har gått en distanskurs i utomhuspedagogik vid Linköpings universitet. Caroline har dessutom påbörjat en magisterutbildning inom ämnet. Som ett led i Ystads kommuns matematiksatsning har de två i uppdrag att hålla en utbildning i hur man kan använda utomhuspedagogiken för att utveckla matematikundervisningen. Målgruppen var arton pedagoger från Köpingebro, Löderup och Glemminge vilka alla arbetar med barn från förskoleklass till skolår 3.

Utomhuspedagogik

Begreppet utomhuspedagogik leder kanske tankarna till trevliga utflykter, naturstudier eller ur och skur-dagis. Men utomhuspedagogiken är mycket mer än så. På Centrum för miljö- och utomhuspedagogik vid Linköpings universitet definierar man utomhuspedagogik på följande sätt: ”Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflexion grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer”. Utomhuspedagogik är därför inte begränsat till vissa åldrar, ämnen eller typ av vissa platser. Förutom betydelsen av att kunna flytta lärandet till platser utanför klassrummet så betonas också växelspelet mellan ”sinnlig upplevelse och boklig bildning”.

Bra för hälsan och inlärningen

Man kan nog säga att det är inne att vara ute. Larmrapporter kring barns ohälsa med stress och övervikt har gjort att man på många skolor tycker att det är viktigt att barnen kommer ut och rör på sig. Enligt forskning gjord av Anders Szczepanski med flera vid Linköpings universitet så sjunker halten av kortisol (stressmarkör) hos barn som undervisas utomhus. Man antar att den minskade stressen har en lugnande effekt och en positiv påverkan på inlärningen. Kunskaperna kring olika inlärningskanaler har bidragit till en ökad förståelse för att alla barn inte lär sig på samma sätt. För en del barn är det helt avgörande att få använda fler sinnen än syn och hörsel för att kunna ta till sig kunskaper. För alla barn, och vuxna, är det ett sätt att tillföra lärandet nya dimensioner.

Praktiska övningar

Under den första dagen gick kursledarna igenom en del av den teoretiska bakgrunden till utomhuspedagogik. Denna andra dag var fokus på praktiska övningar. I uppvärmningen ingick bland annat en övning där man i par skulle räkna till tre växelvis. Det vållade först inga som helst problem men när man skulle byta ut först ettan mot en klapp på låren och sedan tvåan mot att klappa i händerna så var det plötsligt inte så lätt. Enkel matte kanske, men god träning av både koncentrations- och samarbetsförmågan.

Efter uppvärmningen delades deltagarna upp i två grupper och gick sedan runt på fyra stationer där de fick prova på övningar som tränade matematikens fyra huvudområden; sortering, taluppfattning, mätning och rumsuppfattning samt symboler och mönster.

Lära med hela kroppen

På stationen om mätning och rumsuppfattning tog kursledaren ett långt rep, band ihop ändarna och bad pedagogerna i gruppen att ta tag i repet med lite avstånd från varandra. Sen gällde det att tillsammans bilda olika geometriska figurer av repet – cirkel, triangel, kvadrat och rektangel. Ledaren ställde under tiden frågor till gruppen om till exempel hur många sidor en kvadrat hade, hur långa de var i förhållande till varandra, hur hörnen såg ut och vad sådana hörn kallades. Man växlade mellan att uppleva och röra sig och att reflektera över vad man skulle göra och hur resultatet blev. Det handlade om att lära sig med hela kroppen och inte bara med knoppen.

Läroplansmål bakom utomhusövningarna

Bakom varje övning finns ett tydligt mål kopplat till läroplansmålen. I fallet ovan är det förtrogenhet med olika geometriska figurers beskaffenhet. Enligt Caroline brukar en del lärare säga att de inte hinner gå ut med barnen. Men om utevistelsen tränar samma förmågor som det man gör inne blir det inget man ska hinna med utöver den vanliga undervisningen utan i stället ett alternativ till den. Att till exempel låta barnen göra mattesagor utomhus med hjälp av material från naturen som Jeanette visade är bara ett sätt att variera sin undervisning.

Flera gånger betonade Caroline också att övningarna som görs ute kan följas upp av andra mer traditionella aktiviteter inne. Uteövningarna skapar då en förförståelse. Den sinnliga upplevelsen kompletteras med boklig bildning.

Entusiastiska deltagare

Mellan de olika stationerna var det pauser för fika och lunch. Varm, torr och mätt är grundläggande villkor för den som utövar utomhuspedagogik! De allra flesta började pauserna med att skriva ner de olika övningar som de hade provat på. I enlighet med utomhuspedagogiken fick de även tid till reflektion efter varje övning, och alla bidrog med egna synpunkter och tankar och dessutom kreativa förslag på nya varianter av övningarna. Det verkade som om de flesta redan hade gjort en del utomhusövningar i matematik med sina klasser och hade positiva erfarenheter av det.

Av diskussionerna kring långbordet ute på gårdsplanen att döma kommer många småttingar i Ystads kommun att få möjlighet att lära sig matematik utomhus framöver. Pedagogerna kände sig inspirerade och rustade med många konkreta övningar och idéer. Jag tror inte att de glömmer den här dagen så lätt. Allt de lärde sig lärde de sig utomhus med alla sina sinnen och hela sin kropp.

Litteraturtips

Dahlgren, Sjölander, Stridh, Szczepanski Utomhuspedagogik som kunskapskälla (Närmiljö blir lärmiljö) (2007)
Sellgren, Germund, Naturpedagogik (2005)
Naturskoleföreningen, Att lära in matematik ute (2006)
Naturskoleföreningen, Leka och lära in matematik ute (2006)