John Pohlman
Året både började och slutade med snöoväder som orsakade stora trafikproblem och elavbrott. Stora snömängder kom också vid flera tillfällen under vintern, och vårvärmen stördes av kalluftsutbrott ända in i maj. Sommaren började med kyla och regn, men ett par soliga värmeperioder räddade sedan semestervädret för många. Därefter följde en regnig sensommar och höst.
Efter en kall nyårsnatt inleddes januari med omslag till milt väder. I samband med övergången drabbades norra Götaland och södra Svealand av blötsnö med knäckta träd som raserade elledningar och gjorde 80 000 hushåll strömlösa. Milda och kalla perioder växlade under månaden, men de milda inslagen dominerade och hela landet fick ett temperaturöverskott med upp till 7 grader längst i norr. Hemavan hade 31 januari endast 7 cm snö.
I februari satte två rejäla köldknäppar sin prägel på vädret. En i början av månaden med blåst och snöbyar som orsakade trafikproblem längs kustvägarna i öster och som den 5 gav en halv meter snö på Österlen. Samma natt sattes nytt köldrekord för Svealand i februari med –44 grader i Idre. Efter en mild period i mitten avslutades månaden med en ny kalluftsattack och snöfall med nya trafiksvårigheter i öster. Lokalt i norra Uppland fick man meterdjup snö.
Sen vår
Det kalla vädret fortsatte i början av mars. Nattetid var det ned mot –36 grader i Härjedalen och Lappland och –27 grader i Östergötland. Men efter en vecka började mildluft vinna terräng, och dagstemperaturen klättrade upp till 10 plusgrader. Sedan kom kalluften tillbaka, och det blev från mitten av månaden vinterlikt med stora snömängder i Svealand och södra Norrland. Österlen drabbades ånyo av ett häftigt snöoväder med stora trafikproblem.
Kring månadsskiftet mars–april blev det en övergång till mildare väder i södra Sverige, medan vintern bet sig kvar i norr. I Pajala ökade snötäcket från 50 till 80 cm i början av april. Den kalla luften i norr drog i påskveckan söderut, och på påskdagens morgon den 15 var det –10 grader i norra Skåne. Natten därpå hade Nikkaluokta –31 grader. Några nätter senare fick nordvästra Skåne 1–2 decimeter nysnö. Sista aprilveckan blev det dock varmare, och på Valborg var det upp till 18–19 grader i södra hälften av landet.
En vecka in i maj kom så årets första sommarvärme med 20–25 grader ända upp till Tornedalen. Månaden var dock allmänt ostadig och nederbördsrik, och framför allt under senare delen kom lokalt stora regnmängder, bl.a. i mellersta Norrland den 18–19. Kall luft svepte också vid flera tillfällen söderut, och även i slutet av månaden var det vinterlikt i norra Norrland med flera centimeter nysnö.
Åskrik sommar
Det kyliga vädret fortsatte in i juni med en ständig ström av lågtryck och regnområden. Lokalt i Lappland kom stora regnmängder. Men lagom till midsommarhelgen stabiliserades vädret med början i norra Sverige på midsommarafton, och på midsommardagen var det allmänt 20–25 grader i hela landet.
Det varma vädret fortsatte sedan med högsommarvärme månaden ut och första veckan in i juli. I värmeböljans spår började emellertid kraftiga åskväder att uppträda. Detta inledde en ostadig tvåveckorsperiod med mycket åska, skyfall och översvämningar. Den 10 fick Films kyrkby i Uppland 93 mm och Norsborg i Södermanland 136 mm. I Jämtland och Lappland kom allmänt 40–70 mm den 18–19. Månaden avslutades sedan i södra hälften av landet med en återgång till soligt och varmt väder.
Med värmen återkom åskvädren, som sedan satte sin prägel på en ostadig och regnig augusti. Kraftiga åskväder härjade den 16 i norra Götaland och östra Svealand, där blixten dödade två personer i Stockholmstrakten. Några dagar senare orsakade åskväder över södra Götaland att två gårdar i Skåne brann ned till grunden. Den 27 drog ett intensivt regnväder fram över östra Svealand och södra Norrland med översvämningar i bl.a. Uppsala och Sundsvall. Det kom över 100 mm i Medelpad och Ångermanland, där Rissjö sydväst om Örnsköldsvik fick 160 mm.
Regnrik höst
Det ostadiga vädret fortsatte i september med flera kraftiga regn. Bl.a. drabbades på nytt södra Norrland den 9–10 av översvämningar med betydande skador på vägar och järnvägar. Sundsvall fick då 117 mm. Efter en kort värmetopp i mitten av månaden drog arktisk luft ned över landet med rekordkalla nätter.
I månadsskiftet september–oktober kom ett omslag till milt och ostadigt väder, som dominerade under första hälften av oktober. Sedan följde en vecka med torr och kylig luft och nattfrost innan mildluften kom tillbaka. I slutet av månaden drog ett par djupa lågtryck österut över Svealand med lokalt stora regnmängder och stormvindar med orkanbyar på västkusten och vid Svealandskusten.
I november rådde en oavbruten kamp mellan atlantluften och ishavsluften. Det var ideliga ombyten mellan milda västvindar med passerande nederbördsområden och kyliga nordvindar med klart väder. De ständiga växlingarna medförde ofta blåsigt väder. Ett oväder i mitten av månaden drabbade främst norra Svealand och södra Norrland med omfattande trädfällning och skador på elnätet, varvid cirka 100 000 hushåll blev strömlösa.
De första veckorna i december var vädret trist och gråmulet med barmark i stora delar av Götaland, Svealand och sydöstra Norrland. Men veckan innan julhelgen kom ett omslag till kallare väder med flera snöfallsområden, och det blev därmed en vit jul i praktiskt taget hela landet. Flera snöoväder följde sedan under sista decemberveckan och orsakade mycket stora trafikproblem i Syd- och Mellansverige. Snöfallen medförde också störningar på elnätet och tusentals hushåll var utan ström i flera dygn. År 2001 avslutades liksom det började med en kall nyårsnatt.
Temaartikel ur Nationalencyklopedins årsbok 2001
Väderåret 2001
http://www.ne.se/rep/väderåret-2001
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
