John Pohlman
Stormen Per gav året en dramatisk start. Liksom i januari 2005 blev skogsägare och elbolag i Götaland hårt drabbade. Året blev det sjätte varmaste året i Sverige sedan 1960. Globalt sett kvalar 2007 in i topp-tio-listan bland de varmaste åren sedan mätningarna började i slutet av 1800-talet.
Redan på nyårsdagen drog en storm in över södra Götaland och det var allmänt ostadigt och milt i hela landet. En dryg vecka in i januari kom nästa storm som framförallt slog till mot Svealand och norra Götaland. Samtidigt fördes extremt mild luft på 10–12 plusgrader in över södra Sverige. Den 14 var det dags för ännu en storm i söder – Per. Det blev den kraftigaste av de tre med omfattande trädfällning i Götaland, strömavbrott och stopp i tågtrafiken samt fem dödsoffer. Efter Per lugnade vädret ner sig till den 21 då kalla nordvindar svepte ner över hela landet och den sista januariveckan var nästan hela Sverige snötäckt.
Vid månadsskiftet skedde ett omslag och det blev en mild inledning på februari med plusgrader i praktiskt taget hela landet. Resten av månaden dominerade kalla luftmassor och framför allt i norra Sverige var det tidvis sträng kyla med 30–35 minusgrader och längst i norr ned mot –40. I Nikkaluokta var medeltemperaturen under –20 i 13 dygn. Den 17–18 fick norra Norrland ett par decimeter snö och den 20 orsakade snöbyar trafikproblem i Gästrikland och Hälsingland. Den 21 drabbades Skåne av ett oväder med drivbildning i samband med kraftig blåst. Det gav stopp i järnvägstrafiken och blockerade vägar på bl.a. E6.
Tidig vår och värmerekord
Mars inleddes med milda sydvindar. I söder kom våren vid månadsskiftet och fortsatte sedan upp över södra och mellersta Sverige. Den 10 hade den vårvarma luften hunnit ända upp till södra Norrland och även längre norrut var det milt. Den 17–19 passerade ett par intensiva lågtryck med sina nederbördsområden. I södra och västra Sverige blev ca 15 000 hushåll strömlösa på grund av fallande träd, och vid kusterna uppmättes stormbyar. I södra och mellersta Norrland ökade snödjupet med flera decimeter. Efter några kalla dygn kom vårvärmen tillbaka den sista veckan. Ett högtryck och sol gav rekordhöga dagstemperaturer på 15–19 grader i söder och 12–17 i norr.
April blev mycket händelserik. Redan i den inledande veckan, som innehöll påsken, började dramatiken med kraftig blåst i Norrland. I fjällen rådde både storm- och orkanvindar med snöfall och flera vägar fick stängas. I slutet av påskhelgen kom ett nytt oväder med orkanbyar i fjällen och då fick också norra Götaland och södra Svealand ett kortvarigt snötäcke. Efter ett snabbt omslag till varmt och vackert väder fick man 11–17 sommartemperaturer i Götaland. Det följdes den 19–20 av ett nytt oväder med kraftiga vindar och stormbyar, På flera platser i Svealand och norra Götaland förekom åska och hagel. Den 24–27 kom en ny värmetopp på 20–25 grader ända upp längs Norrlandskusten. Sedan avslutades månaden med kyligare väder.
Maj blev för tredje året i rad en regnrik månad. Längst i norr blev den t.o.m. rekordblöt, bl.a. i Jokkmokk. Hela månaden drog en ständig ström av regnområden upp över landet – längst i norr med snöinslag. Mellan de passerande regnvädren förekom regnskurar, som ofta var häftiga och med åska. Bland annat orsakade ett åskväder med hagel och kraftiga fallvindar trädfällning den 14 i trakten av Virsbo i Västmanland. Regnvädren och skurarna gav på en del håll upp till 30–50 mm. Längst i söder fick man vid några tillfällen upp sommarvarm luft från Centraleuropa och under månadens sista dagar även värme längst i norr.
Sommaren regnade bort
Sommaren började med en värmebölja. De första fem dagarna i juni hade man högsommarvarmt i norra Norrland. Sedan drog värmen söderut ned över landet med temperaturer på upp till 30–32 grader den 5–12. Efterhand började emellertid regn- och åskskurar uppträda i varmluften samtidigt som kylig ishavsluft fördes ner i norr, och den 14 föll snö i de södra fjällen. Andra hälften av månaden kom rikliga regn i Götaland. Natten till midsommarafton den 22 fick man upp till 100 mm i västligaste Götaland. I Norrland hade man däremot rätt hyggligt väder under midsommarhelgen med 20 grader och en del sol. Den 26 drabbades mellersta Götaland av ett skyfall då ett par platser i norra Småland fick över 100 mm och svåra översvämningar.
Det lågtrycksbetonade vädret fortsatte hela juli. Frånsett en solig inledning i Norrland och en tillfällig värmestöt över södra Sverige i mitten av månaden handlade det mest om regn. Kraftiga regnväder kom på löpande band in i söder och drog vidare upp över landet. Åska förekom flitigt och den 14 orsakade en ovanligt häftig tromb trädfällning nära Bottnaryd väster om Jönköping. De stora regnmängderna, ofta dygnsvärden på 40–80 mm, medförde höga flöden och översvämningar på en del håll i Götaland. Längst i söder sattes också nya nederbördsrekord.
Det ostadiga sommarvädret fortsatte i augusti, även om regnandet inte var lika intensivt som i juli. Mestadels var det regn- eller åskskurar men det blev också plats för en del solglimtar. De tre första veckorna var det dessutom sommarvarmt med lokalt upp mot 30 grader. I slutet av månaden tog sommaren slut och det blev mer höstlikt. Svalare luft kom in i norr, och ett par dagar senare gav ett regnområde lokalt över 100 mm i mellersta Norrland. Sedan drog kylig ishavsluft ned över hela landet med storm vid upplandskusten. Nattfrost förekom långt ned i inre Götaland och nordligaste Lappland fick ett tunt snötäcke.
Stormfattig höst
September var allmänt ostadig. En oavbruten ström av lågtryck med tillhörande fronter, och regnområden matades in västerifrån över Götaland och fortsatte upp över landet. Vid några tillfällen förekom åska och den 17 fick Norrland snöinslag med ett kortvarigt snötäcke i östra Jämtland. Kortvariga högtrycksryggar gav dock emellanåt en eller annan solig dag med skapliga dagstemperaturer på omkring 20 grader i södra hälften av landet och ca 15 i norra.
I oktober lugnade vädret ned sig. I södra Sverige var det ofta högtrycksbetonat och de passerande fronterna gav mestadels små nederbördsmängder, huvudsakligen som regn. I stora delar av Götaland och södra Svealand kom mindre än hälften av månadens normala nederbörd. Månaden var också torr i norra Svealand och i Norrland med undantag för fjällen och trakterna kring Tornedalen. De nederbördsområden som drog fram i norr innehöll både regn och snö och tidvis fick man ett snötäcke även utanför fjällregionen. Men vädret var övervägande milt och vid månadsslutet var det snö på marken bara i delar av fjällen.
November, av många betraktad som en gråmulen och trist månad, blev mer omväxlande än vanligt. Milt och höstlikt väder varvades med kalla vinterinslag. Ett flertal nederbördsområden passerade landet; i söder alternerade regnväder och snöfallsområden med tillfälliga snötäcken medan Norrland och nordvästra Svealand fick nästan enbart snö. Nämnas skall det snöväder som den 8–9 ökade snödjupet i mellersta Lappland med en halv meter och i söder drabbades delar av ostkusten den 13–14 av snöbyar och blåst med flera decimeter snö i bl.a. Valdemarsvikstrakten och på Södertörn med svår halka och andra trafikproblem, trädfällning och strömavbrott.
Året avslutades med en mild december i hela landet; i norr extremt milt med 4–8 graders överskott. Den första tredjedelen av månaden var allmänt ostadig. Lågtryck passerade på löpande band och tillhörande nederbördsområden gav regn i söder och snöfall från nordvästra Svealand och upp över Norrland. Sedan bildades ett högtryck över södra Sverige samtidigt som friska och milda västvindar drog fram över landets norra del. Det blåsiga vädret i norr kulminerade den 19–20 med orkanbyar i Lapplandsfjällen. I söder var det mest gråmulet och barmark och det blev ytterligare en grön jul i Götaland, stora delar av Svealand och en bra bit upp längs Norrlandskusten. De sista dagarna av året svepte kall luft ner över landet med snöfall i sydöst och en nyårsafton utan el i delar av Södermanland, Östergötland och Småland.
Temaartikel ur Nationalencyklopedins årsbok 2007
Väderåret 2007
http://www.ne.se/rep/väderåret-2007
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
