Dicte Helmersson
Energismart, klimatsmart, klimatneutral, klimatkompensation och koldioxidavtryck – det var några ord på modet året 2007. Orden speglar olika aktiviteter för att minska energianvändning och växthusgasutsläpp, de faktorer som en i stort sett enig forskarkår pekar ut som trolig orsak till den globala uppvärmningen. Energiomställningen kan även orsaka intressekonflikter, exempelvis angående spannmålsodling för etanolproduktion eller kärnkraftverkens framtid.
Alla mänskliga aktiviteter med boende, konsumtion, transporter och industriproduktion – ja, även att bara att leva, andas och äta – orsakar utsläpp av växthusgaser, såsom koldioxid. Under 2007 fokuserades mer än tidigare på hur den enskilda människans leverne påverkar miljön. Den energi- eller klimatsmarta medborgaren är mån om att minska de egna koldioxidavtrycken (mängd koldioxid som genereras vid olika aktiviteter). Med t.ex. en klimatkalkylator kan man beräkna hur mycket utsläppsrätter som behöver inköpas för att klimatkompensera den (onödiga?) bil- eller flygresan.
Denna typ av frivillig klimatkompensation tillämpas även av en del organisationer, företag, skolor, industrier och myndigheter. Systemet med utsläppsrätter är obligatoriskt endast för vissa energiintensiva verksamheter.
Tågcharterresor slutsålda
Flygresors utsläpp av växthusgaser kom under året i skottgluggen vid jämförelser mellan olika transportslag, men flygbranschen reagerade inte negativt: inrikesresandet minskade visserligen med 2 procent, men utrikesresandet ökade med 5 procent jämfört med året innan.
Ett tecken i tiden var kanske att Fritidsresor snabbt sålde slut på en ny typ av charterresor, paketresor med tåg till turistmål i Sydeuropa.
Klimatsmart mat var förstås helrätt 2007, och recept på sådan var lätt att hitta i tidningar och på nätets matsajter. Den klimatanpassade maten kännetecknas av att den innehåller mindre kött och större andel grönsaker och andra vegetabilier. De ska helst vara från säsongen samt ekologiska, frilandsodlade och transportsnåla.
Under hösten utbröt en intensiv debatt om buteljerat vatten kontra kranvatten från kommunala vattenverk. Konsumentföreningen Stockholm utsåg vatten på flaska som stor miljöbov, med anledning av de långa transporternas utsläpp av växthusgaser. Debatten kom upp på hög politisk nivå när miljöminister Andreas Carlgren uppmanade kommuner och landsting att sluta använda flaskvatten och dricka kranvatten i stället.
Bryggerinäringen ansåg att debatten var onyanserad och hävdade att buteljvatten och kranvatten är helt olika produkter som inte kan jämföras. Enligt branschen är vatten på flaska ofta en ersättning för söta läskedrycker.
Växthusgaser minskar
Den svenska klimatpolitiken är inriktad på energiomställning från fossil- och kärnenergi till förnybar energi samt en sänkning av energianvändning och utsläpp av växthusgaser. Förändringar i energianvändningen har medfört att utsläppen av växthusgaser har minskat med ungefär 9 procent sedan 1990. Bostads- och servicesektorn minskade utsläppen mest, huvudsakligen genom övergång från enskild oljeuppvärmning till fjärrvärme, värmepumpar och biobränslen. Även utsläppen från bl.a. jordbruket minskade, främst på grund av minskade djurbesättningar, medan utsläppen ökade något från inrikestransporter.
För att Sverige ska uppnå de uppställda nationella och internationella miljömålen behöver energianvändningen i byggnader minska ännu mer. Samhällets satsning siktas in på både utveckling av tekniska lösningar, t.ex. lågenergihus och passivhus, och förändring av människors beteenden.
Turnerande energikampanj
Med enkla medel går det att sänka energianvändningen även i befintliga hus. Det visades i kampanjen ”Bli Energismart”, som hela året turnerade runt landet och besökte mässor och utställningar.
Energimyndigheten, Boverket, Naturvårdsverket och Konsumentverket hade gått samman för att tillsammans med kommunala energirådgivare informera husägare och hyresgäster om energisnålt boende i energismarta hus.
Budskapet var att smarta val i vardagen bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser. Att vara energismart betyder dessutom att husägaren sparar slantar när kostnaderna för uppvärmning och elförbrukning minskar.
Kampanjen slog ett slag för energideklarationer, som ger förslag till kostnadseffektiva förbättringar.
Med återupplivade klassiska husmorstips från tiden då energi var en bristvara kan ett normalt hushåll minska energiförbrukningen med 4–8 procent, eller 1 000–2 000 kWh per år. Tipsen handlade om utbyte av glödlampor till lågenergilampor och gamla kranar mot snålspolande, tätning av dörrar och fönster, energisnåla vitvaror, avstängning av apparater och lampor som inte används samt duschning i stället för karbad.
Fler miljöbilar
Miljöbilsförsäljningen år 2007 slog återigen rekord med 55 000 nya miljöbilar, vilket var 49 procent mer än år 2006. Miljöbilarna svarade för ungefär 18 procent av den totala nybilförsäljningen på 306 000 bilar.
Av 50 olika miljöbilsmodeller var de fem populäraste Saab 9–5 Bio-Power, Ford Focus Flexifuel, Saab 9–3 BioPower, Volvo V50 Flexifuel och Toyota Aygo.
De flesta, 65 procent, av nya miljöbilar var anpassade för att köras på drivmedlet E85, bestående av 85 procent etanol och 15 procent bensin.
En extra morot för privatpersoner att köpa miljöbil var den statliga miljöbilspremien på 10 000 kronor som infördes under året.
Fortfarande finns flera olika definitioner av miljöbil, men gemensamt är krav att bilarna ska vara bränslesnåla och energieffektiva och ha låga utsläpp av koldioxid och hälsofarliga partiklar. Förutom elbilar, elhybridbilar och etanol- och gasdrivna bilar inkluderas i Vägverkets miljöbilsdefinition även bilar som kör på fossila bränslen om de uppfyller kriterierna för utsläpp m.m.
Huvuddelen av etanolen till de svenska miljöbilarna importeras från Brasilien, världens största etanolproducent. Även i Sverige produceras etanol, främst av Lantmännen, som hittills använts för utspädning av 95-oktanig bensin. Flera nya etanolfabriker planeras runtom i landet.
Övergången till alltmer etanol i biltanken är inte okontroversiell, eftersom etanolen ofta tillverkas av spannmål och andra grödor som även kan användas som livsmedel. För många jordbrukare är dock odling för energiproduktion ett attraktivt alternativ. Konkurrensen mellan grödorna har höjt spannmålspriserna och ökat intresset för att äga jordbruks- och skogsmark.
Vindkraftspark i Öresund
Antalet vindkraftverk fortsatte att öka i Sverige under 2007. Ett exempel är Lillgrund vindkraftspark, med 48 vindkraftverk i Öresund, som togs i bruk i slutet av året. Vattenfall står som ägare till vindkraftsparken, som är Sveriges största vindkraftsprojekt och världens tredje största havsbaserade vindkraftspark.
Trots tidigare avvecklingsbeslut märktes under 2007 ett stigande intresse och argumentation för kärnenergi, där förespråkarna för utbyggnad i Sverige bl.a. pekar på att nya kärnkraftverk planeras eller byggs på flera håll i världen. Utbyggnaden sker i främst Asien, men även på nära håll i Finland.
Klimatförändringar medför en växande marknad för miljöteknik, ”grön teknik”, för energiomställningar och miljövänliga lösningar inom energi, transport, jordbruk, vatten och luft. Internationellt benämns denna tekniktyp för cleantech, eller Clean Tech, som står för Clean Technologies.
Temaartikel ur Nationalencyklopedins årsbok 2007
Väderåret 2007: Klimatsmarta hus och fler miljöbilar
http://www.ne.se/rep/väderåret-2007-klimatsmarta-hus-och-fler-miljöbilar
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
