Dicte Helmersson
2007 var klimatrapporternas år. Visserligen har mängder av utredningar och forskningsrapporter om miljöhot och växthuseffekten lagts fram under de senaste decennierna. Men det blev ändå under 2007 som internationella och inhemska rapporter mer än tidigare nådde ut, upplyste, upprörde och skakade om. Frågor om jordens miljö, globala klimatförändringar och möjliga motåtgärder för att klara omställningen fick ett mycket stort genomslag i samhällsdebatten, politiska diskussioner och medierapporteringen.
Den globala uppvärmningen är ett faktum, och frågan är hur detta kommer att påverka Sverige. Många drog slutsatsen att 2007 års extrema väder med januaristormen Per, ihållande regn, svåra översvämningar och vägskred var en försmak av vad som väntar i framtiden. Men vädret kan variera mycket under enstaka år. Enligt SMHI går det exempelvis inte att påvisa att just de senaste årens svåra stormar orsakas av uppvärmningen.
De flesta framtidsscenarierna pekar dock ändå på att det blir varmare, blötare och kanske blåsigare i denna del av världen. Sverige, liksom övriga nordiska länder, kommer ändå relativt billigt undan jämfört med länder i södra Europa, som får det värre med extremt varmt och torrt väder periodvis.
 |
| Översvämning i Kristianstad. Dags för picknick. |
Sätt i gång
Under året kom flera svenska rapporter som ska ligga till grund för kommande politiska beslut och forskningsinsatser inom klimat och miljö. Den mest omtalade, som både oroade och visade på möjliga åtgärder, var statligt tillsatta Klimat- och sårbarhetsutredningen, eller officiellt Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter, SOU 2007:60.
Det var ord och inga visor när utredaren, tidigare landshövdingen i Skåne län, Bengt Holgersson med experter från myndigheter och departement presenterade Klimat- och sårbarhetsutredningens slutsatser i oktober. Budskapet var att Sverige i hög grad kommer att påverkas av de globala klimatförändringarna. Anpassningen måste genast sättas i gång för att hindra katastrofala följder för människors hälsa, naturen, elförsörjningen, kommunikationerna samt hus och hem.
Att sia om framtiden är inte lätt. Klimatscenerier och kostnadsberäkningar som utredningen tagit fram, och som sträcker sig fram till cirka 2080, innehåller stora osäkerheter, betonade utredaren. Han ansåg dock ändå att prognoserna är tillräckligt robusta för att användas som underlag i samhällsplaneringen. Som grund för beräkningarna används bl.a. FN-organet IPCC:s klimatrapporter. En av slutsatserna i dessa är att kraftfulla utsläppsbegränsningar av växthusgaser kan begränsa temperaturhöjningar, men inte stoppa dem. Alltså måste vi anpassa oss till klimatförändringarna som säkert kommer.
Fransk temperatur
Klimat- och sårbarhetsutredningen framhåller att klimatförändringarna för Sveriges del kommer att ge såväl negativa som – faktiskt – positiva effekter. Nackdelar och fördelar (och kostnader respektive intäkter) fördelas inte jämnt utan hamnar hos olika aktörer och sektorer i samhället.
Utsläppen av växthusgasen ger ökad temperatur. I Mälardalen blir det på 2080-talet ungefär lika varmt som det nu är i norra Frankrike. Nederbörden ökar, vilket också ökar risken för översvämning, ras, skred och erosion på många håll. Förorening av vattentäkter och ledningsbrott kan äventyra dricksvattenförsörjningen.
Förebyggande åtgärder behöver påbörjas för bebyggelse, vägar, järnvägar, el- och telenät och vatten- och avloppssystem.Kommunerna måste ta hänsyn till klimatförändringarna och riskerna för extrema väderhändelser vid den fysiska planeringen.
Kanske blir strandtomter mindre attraktiva i framtiden? Stränderna i de sydligaste landskapen riskerar att eroderas när havsnivån höjs. Vid tätare och kraftigare skyfall ökar risken för ras och skred kring Vänern och i Göta älv-dalen, östra Svealand och nästan hela ostkusten.
Klimat- och sårbarhetsutredningen räknar med att över 300 000 byggnader i Sverige ligger i områden med hög ras-, skred- och erosionsrisk. Kostnaderna för höga vattenflöden och översvämning av bebyggelse kan komma att överstiga 100 miljarder kronor, enligt utredningen. Snabba åtgärder för att förebygga skadorna kan dock minska kostnaderna betydligt. En hel del åtgärder kan göras av husägaren redan i samband med normalt underhåll eller nyinvesteringar. Extra stora investeringar på befintlig bebyggelse behöver enligt utredningen göras vid Vänern och Mälaren.
Växer så det knakar
Till klimatförändringarnas och de högre temperaturernas positiva effekter räknas att landets energibalans förbättras när vattenkraftpotentialen ökar och energibehovet för uppvärmning minskar. Sommarturismen i Sverige väntas öka.
För skogsägare och jordbrukare kan klimatförändringar ge mer klirr i kassan. Skogen växer betydligt snabbare och tillväxten beräknas öka med ca 20–40 procent. Klimat- och sårbarhetsutredningen förutspår också en förlängd växtperiod och bättre tillväxt av jordbruksprodukter. Samtidigt måste anpassningar göras för att minimera skador och bevara den biologiska mångfalden. Risken för skörde- och skogsskador av olika slag ökar. Svåra stormar ger stormfälld skog, som får konsekvenser för hela samhället.
Naturen i Sverige kommer att förändras på många olika sätt, anser utredningen. Risk finns för dramatiska förändringar av Östersjöns ekosystem och försämrad vattenkvalitet i sjöar och vattendrag. Insatser krävs då för att upprätthålla dricksvattenkvaliteten. Fjällen kommer att förbuskas till stor del, vilket drabbar rennäringen och fjällturismen.
Varmare klimat innebär ökad risk för sjukdomar och smittspridning till människor och djur. Värmeböljor ger fler dödsfall.
Klimat- och sårbarhetsutredningen understryker vikten av att snarast påbörja klimatanpassningen och föreslår bl.a. statligt stöd till storskaliga kostnadskrävande insatser, ökat ansvar för kommuner och länsstyrelser samt mer forskning. I betänkandet föreslås inrättning av ett nytt institut med inriktning på klimatforskning och klimatanpassning.
Andra utredningar
Några andra utredningar som presenterades under 2007 var:
• Vetenskapligt underlag för klimatpolitiken av Vetenskapliga rådet för klimatfrågor, med professor Lisa Sennerby Forsse som ordförande. Rapporten utarbetades på regeringens uppdrag under årets första åtta månader. Enligt rådet bör Sverige, för att ta sin del av det globala ansvaret, bl.a. minska utsläppen av växthusgaser med 20–25 procent till 2020 och med 70–85 procent till 2050. Utredningen ingick även som bakgrundsmaterial för Klimat- och sårbarhetsutredningen.
• Den svenska klimatstrategins utveckling, en sammanfattning av Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till kontrollstation 2008. Enligt rapporten ser Sverige ut att nå det nationella delmålet för minskning av växthusgasutsläppen enligt Kyotoprotokollet och åtaganden inom EU, trots att den ekonomiska tillväxten ökat.
Viktiga matvanor
”Köttätandet skadar miljön”, ”Kofisar värre än bilavgaser” – rubriker och nyheter med liknande innehåll under 2007 belyste livsmedelssektorns stora påverkan på miljön, speciellt med fokus på utsläpp av växthusgaser.
Mer än tidigare talades det om att matvanor, förutom för den egna hälsan, även har stor betydelse för miljön. Det gäller valet av råvaror samt hur livsmedlen produceras, processas och transporteras.
Frågor om livsmedel och miljö hanteras i Sverige av flera myndigheter, främst av Livsmedelsverket men även av bl.a. Naturvårdsverket, Fiskeriverket, Konsumentverket, Jordbruksverket och Sveriges lantbruksuniversitet.
Enligt en sammanfattande rapport från Livsmedelsverket i februari svarar livsmedelssektorn för en stor del, cirka 20 procent, av Sveriges totala energiförbrukning. Dessutom kommer en stor andel av utsläppen av koldioxid, kolväten och kväveoxider från denna sektor.
Det är främst jordbruk, livsmedelsindustri och hushåll som är de stora energianvändarna, medan mindre energi används inom trädgårdsproduktion, fiske och livsmedelstransporter.
Jordbruket använder energi huvudsakligen för kött- och mjölkframställning. För hushållens del består livsmedelsrelaterad energianvändning nästan uteslutande av el för tillagning och förvaring av mat samt för disk.
Kor miljöbovar?
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, skriver i en rapport 2006 att boskapssektorn är en av huvudorsakerna till dagens allvarliga miljöproblem. Dessutom bidrar den till mer växthusgaser, mätt i koldioxidekvivalenter, än hela transportsektorn. Globalt sett svarar djurhållningen för 18 procent av utsläppen av växthusgaser.
Idisslande kor pekas ut som stora producenter av växthusgaser, speciellt metan, men även lustgas. En mjölkkos nedbrytning av cellulosarik föda bildar 100–130 kg metan, varav cirka 95 procent rapas ut i luften. Produktion av nötkött ger enligt FAO mer växthusgasutsläpp än t.ex. gris- eller kycklingproduktion.
Om kor är miljöbovar eller ej är ändå inte så lätt att avgöra, eftersom de även har många fördelar ur miljösynpunkt. Korna producerar högvärdigt protein av grödor som människan inte kan tillgodogöra sig, de håller landskapet öppet genom betning samt bidrar till ökad biologisk mångfald.
Varje svensk sätter i sig cirka 800 kg mat och dryck per år. En trend i den rika delen av världen är en ökad konsumtion av kött- och mjölkprodukter. Ett sätt att sänka utsläppen av växthusgaser är att minska köttkonsumtionen och i stället äta mer proteinrika bönor, ärter och linser.
Inom EU påbörjade parlamentet ett arbete för att få fram ramar för en mer miljövänlig köttproduktion. Lantbrukarnas riksförbund, LRF, anser att man kan äta mer kött, åtminstone om det är svenskproducerat, vilket enligt organisationen ger mindre klimatpåverkan än importerat. Livsmedelsverket beslutade att ta fram nya kostrekommendationer som, förutom att vara näringsriktiga, även blir miljö- och klimatanpassade.
Temaartikel ur Nationalencyklopedins årsbok 2007
Väderåret 2007: Nu är det bråttom
http://www.ne.se/rep/väderåret-2007-nu-är-det-bråttom
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
