John Pohlman
Flera väderrekord noterades under året. I april blev det nya rekord i värme, sol och torka för södra Sverige. Regnrekord sattes i landets mellersta delar under juli. Nämnas ska också det kraftiga kalluftsutbrottet i slutet av året som innebar en vit jul i nästan hela landet.
Året började med vinterväder, och under den första veckan i januari var det rejält kallt i hela landet. Ett par snöfallsområden passerade, och vid trettonhelgen var större delen av landet snötäckt. Därefter trängdes kylan bort av milda västvindar med nederbörd, och det blev flera plusgrader ända upp till nordligaste Norrland. I mitten av månaden kom kalluften tillfälligt tillbaka. Södra Lappland hade den 16 januari ned mot 38 grader kallt. Sedan blev det åter mildare och ostadigt med nederbörd, i söder mest som regn, i norr som snöfall. Månaden blev, liksom förra årets januari, varmare än normalt i hela landet.
I februari slog kylan tillbaka med besked i mellersta och norra Sverige. Inre Norrland upplevde på sina håll sin kallaste februarimånad sedan 1994. Vädret var tidvis rätt klart med fina vinterdagar men med riktig sträng nattkyla. Den 19 februari noterade Nikkaluokta nära 39 minusgrader. Några av de snöfallsområden som drog förbi under månaden var rätt intensiva. I södra Sverige var vädret under månaden växlingsrikt med milda och kalla inslag. Särskilt milt med åtskilliga plusgrader var det den 5–9 februari och 22–26 februari. Däremellan fick man en period med rent vinterväder och snöfall eller snöbyar.
Häftiga svängningar mellan milt och kallt väder satte sedan sin prägel på hela mars. I Götaland och södra Svealand inleddes månaden med en försiktig vårvärme. Nederbördsområden gav regn längst i söder, annars snöfall. Den andra veckan blev det kallare, och snövädren drog sig också ned över Sydsverige, där våren bromsades upp. Från den 13 mars och en vecka framåt fick hela landet sedan mildare väder med dagstemperaturer på flera plusgrader även långt norrut. Därefter slog kalluften tillbaka men varmluften kom igen med skön vårvärme på 10–15 grader i södra Sverige den 31 mars.
Flera rekord
Vädret i april var något utöver det vanliga. Förutom att månaden blev varmare än normalt i hela landet för tolfte året i rad sattes många nya väderrekord i södra Sverige. Just i söder dominerade högtryck nästan hela månaden, och på en del håll slogs nya rekord också i solskenstid och torka. I norra Sverige var vädret mest ostadigt med passerande nederbördsområden. I mitten av månaden gjorde kylig ishavsluft några attacker från norr men den sista veckan strömmade varm luft långt norrut med 15–20 grader i södra hälften av landet och 10–15 grader i norr. De sista dagarna av april var det till och med ren sommarvärme med upp till 25 grader på flera håll i Götaland.
Liksom april blev också maj månad varmare än normalt i hela landet. Men nu var det norra Sverige som hade de största överskotten med nya väder rekord vid Västerbottenskusten. Ostadigt väder var förhärskande under större delen av månaden, men i mitten av månaden gav ett högtryck en tillfällig stabilisering. I slutet av månaden noterades ett nytt vindrekord för maj när Stora Sjöfallet i norra Lapp landsfjällen den 28 maj uppmätte 34 m/s i medel vind med byar upp till 39 m/s. De sista dagarna av maj blev det äntligen riktigt soligt och varmt med de högsta dagstemperaturerna i Norrland, där Piteå hade 29,5 grader på pingstdagen den 31 maj.
Mycket sommarregn
Värmen från slutet av maj blev kortvarig. Redan de första dagarna i juni drog kylig luft ned över hela landet. Det blev inledningen till en tre veckor lång ostadig period med ett flertal regnområden, varav en del gav dygnsmängder på över 40 mm. Den kyliga luften satte också sina spår i rekordtabellerna. Tillfälliga uppklarningar medförde nattfrost med på en del håll de lägsta junitemperaturerna på över 100 år. Efter midsommarhelgen kom sedan ett markant omslag till sol och högsommarvärme i hela landet. Den för många efterlängtade värmeböljan varade sedan månaden ut och några dagar in i juli.
Det blev början till en synnerligen regnig juli. Årets högsommarmånad var på många håll den regnigaste sedan mätningarna började på 1860-talet. Det ena regnområdet efter det andra berörde olika delar av landet. Det blev rekordmånga dygnsregn på mer än 40 mm och lokalt upp mot 90 mm. Trots många regndagar fanns kortvariga avbrott med en del sol. Bland annat hade Norrbotten en fin period med högsommarvärme i slutet av månaden. Den sista dagen blåste det upp på västkusten med stormbyar i Bohuslän, och utanför Koster skedde en fartygsolycka som krävde sex liv.
 |
|
Juli månads kraftiga regnande gjorde tennisturneringen Swedish Open i Båstad till en blöt tillställning för åskådarna. |
|
BJÖRN LARSSON ROSVALL/SCANPIX |
Det ostadiga vädret fortsatte också några dagar in i augusti. Men mellan den 4 och den 9 augusti fick man en period med övervägande soligt väder och högsommarvärme på över 25 grader ända upp i nordligaste Norrland. Sedan återställde en kallfront det ostadiga vädret med talrika åskskurar och lokalt stora nederbördsmängder. Den 13 augusti förekom också flera tromber i södra Sverige och en hagelby i Trollhättan gav decimetertjocka drivor. Månadens andra hälft bjöd sedan på mycket ombytligt väder. Regnområden och kraftiga åskskurar varvades med tillfälliga uppklarningar och soliga, varma dagar men kyliga nätter med lokal frost i Norrland och nordvästra Svealand.
Ombytlig höst
Det växlingsrika vädret fortsatte i ännu högre grad under hela september. Många nederbördsområden passerade men det blev också en hel del sol, och ända fram till slutet av månaden noterades sommarlika temperaturer på flera håll i landet. Regnrikast var perioden den 3–5 september, då ett flertal ställen både i söder och i norr fick dygnsmängder på 40–70 mm. Den 9 september sattes ett nytt vindrekord för september då Stekenjokk hade 41 m/s i medelvind. Till slut kunde dock inte sommarvärmen hålla emot, utan under de sista dagarna drog kylig luft ned över hela landet. Fjällen fick talrika snöbyar med ett decimetertjockt snötäcke.
Nu tog kalluften i stället över och dominerade sedan under hela oktober. Liksom under september avlöste nederbördsområdena varandra. Men däremellan blev det också en del soliga dagar, framför allt i månadens första hälft. I nordvästra Svealand och i större delen av Norrland kom nederbörden mest som snö, och på sina håll hade man ett snötäcke på flera decimeter. I söder fick man ett tillfälligt tunt snötäcke i mitten av månaden, annars var det allmänt regn. Sista tredjedelen av oktober var det mycket gråmulet väder med dis och dimma.
Grått och mulet väder blev utmärkande för november. Många nederbördsområden hann passera under månaden, i norr som snö, i söder mest som regn. Den 18 november drabbades Skåne av ett oväder med regn och kraftig blåst. Det orsakade störningar i bland annat flygtrafiken, nedfallna träd och elavbrott för tusentals hushåll. Månaden blev mycket mild och på många håll faktiskt varmare än oktober, vilket är mycket ovanligt. Särskilt milt var det i södra Sverige den 20–26 november med cirka 10 plusgrader dagligen.
Vit jul
Efter några kalla dygn i början av december blev det åter milt och grått med nederbördsområden upp över landet. Men i mitten av månaden skedde ett markant omslag. Rejält kall luft med snöfall och snöbyar drog ned över hela landet och det blåste upp till friska och hårda ostvindar. Det orsakade drivbildning och stora trafikproblem på flera håll. Hela landet blev snötäckt med en vit julafton, något som inte inträffat sedan 2001. Under julhelgen började dock mildare luft att strömma in längst i söder, där snötäcket regnade bort. Övriga landet fick mer snö med trafiksvårigheter, och strömavbrott i Dalsland och Bohuslän. Året avslutades med kallt väder i hela landet.
Temaartikel ur Nationalencyklopedins årsbok 2009
Väderåret 2009: Rekord för både sol och regn
http://www.ne.se/rep/väderåret-2009-rekord-för-både-sol-och-regn
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
