Pär Holmgren, meteorolog och författare
För oss i Sverige kommer kanske 2010 att gå till historien som väderåret som gav Sydsverige en av de sista ordentliga vintrarna under det här århundradet. Vem vet, det kanske till och med visar sig att just vintrarna 2009/10 och 2010/11 blir de allra kallaste och längsta? Globalt går däremot 2010 till historien som det hittills varmaste året som uppmätts.
Varje dag mäts temperatur, nederbörd, lufttryck och andra viktiga meteorologiska parametrar på väderstationer runtom i världen, och det sätts ofta nya väderrekord av olika slag. Om man håller sig till temperatur och bara noterar absoluta rekord för ett enskilt land blir rekorden dock lätträknade. Under 2010 slogs trots detta hela 19 nationella värmerekord, vilket är ett rekord i sig. Colombia, Salomonöarna, ön Ascension och Burma inledde serien. Den 26 maj uppmättes ofattbara 53,5 grader i Mohenjo-Daro i Pakistan. Det är även den högsta notering som uppmätts i hela Asien. Under juni och juli sattes sedan nya rekord i Irak, Kuwait, Tchad, Saudiarabien, Niger, Sudan, Ryssland och Qatar, och 29 juli även i Finland. 37,2 grader uppmättes i Joensuu i Norra Karelen, vilket med bred marginal slog det gamla finska rekordet på 35,9 grader från 9 juli 1914. Under augusti slogs vidare rekord i Ukraina, Vitryssland och Cypern, och rekordserien avslutades i oktober med Zambia och Bolivia.
En del av de slagna rekorden är relativt färska. Det kan i något fall bero på att det är korta mätserier, men i andra fall kan det helt enkelt bero på att värmerekord slås lite oftare i takt med att medeltemperaturen på jorden sakta stiger.
Jämfört med de normala variationerna från ett år till ett annat går den globala uppvärmningen långsamt. Varje år behöver inte innebära ett nytt rekord när det gäller global årsmedeltemperatur. Variationer i främst havsströmmar och solinstrålning, och ibland även vulkanutbrott, gör att årsmedeltemperaturen kan variera med någon tiondels grad. De varmaste åren som uppmätts tidigare är 1998 och 2005. Preliminärt ser 2010 ut att bli någon hundradel varmare än de tidigare rekordåren. De här tre varmaste åren har alla haft en kraftig El Niño-situation över Stilla havet, vilket bland annat medfört högre havstemperaturer kring ekvatorn än under ett normalt år. Det varma vattnet värmer även upp atmosfären och kan då bidra till att höja årsmedeltemperaturen, åtminstone med någon tiondels grad.
Lokal kyla vs global värme
Men hur kan då både inledningen och avslutningen av 2010 bjuda på sådan vinterkyla här hemma hos oss? De södra delarna av Sverige har ju annars under de senaste årtiondena fått vänja sig vid ”ovintrar”: plusgrader och regn i stället för minusgrader och snö. Januari 2010 blev på flera håll i norra Europa den kallaste sedan 1987. Samtidigt var det dock mycket mildare än normalt, framför allt i delar av Canada och Grönland.
Det här hänger ihop. Vi meteorologer brukar ibland beskriva situationen med att den ”nordatlantiska oscillationen” har ett negativt index. Det innebär att väst- och sydvästvindarna över Atlanten är svagare än normalt, vilket gör att norra Europa får ett klimat som är mer kontinentalt, med kallare vintrar och varmare somrar. På vintern kan då den kallare ryssluften lättare dra in över Norden med ostliga vindar. Man kan även beskriva det genom att tänka sig jordklotet sett uppifrån med den kalla vinterluften liggandes runt Nordpolen. Vissa vintrar drar sig kalluften ned över Europa, andra vintrar är det i stället Nordamerika som får kylan. Om vi ser tillbaka på många av de extremt milda vintrarna som vi haft de senaste årtiondena har det faktiskt samtidigt ofta varit kallt i stora delar av Nordamerika.
![]() |
|
Vintern var hård i stora delar av Europa. Här snöfall över Colosseum i Rom under en köldvåg i februari. |
|
ALESSANDRO DI MEO/EPA/SCANPIX |
Skogsbränder, översvämningar och tropiska orkaner
De något svagare atlantvindarna under året bidrog även till sommarens värmebölja över östra Europa där Ryssland, Finland, Ukraina och Vitryssland alla fick nya nationella värmerekord. Det handlade både om höga maxtemperaturer och om en långvarig värme. Moskva fick exempelvis en månadsmedeltemperatur i juli som hamnade sju grader över det normala, vilket är ett extremt stort överskott för att vara en sommarmånad. Hettan tillsammans med torkan bidrog till de omfattande skogsbränderna som drabbade delar av västra Ryssland under främst de första veckorna i augusti. Det långvariga högtrycket som styrde vädret medförde dessutom svaga vindar, och brandröken låg länge kvar över området.
Det kom för lite regn i Ryssland men längre söderut, i den nordvästra delen av Pakistan, kom det i stället alldeles för mycket. Flera stationer fick under fyra dagar i slutet av juli 400 mm regn. Det är vanligt med ännu större mängder längre söderut i samband med monsunen, inte minst i delar av Indien och i Bangladesh. Normalt drar däremot inte det kraftiga monsunregnet så långt in som till nordvästra Pakistan. När översvämningarna var som värst låg cirka en femtedel av Pakistan under vatten. Totalt omkom närmare 2 000 personer. Cirka 20 miljoner människor drabbades av naturkatastrofen, och många av dem drabbas fortfarande. Även om vattenmassorna har dragit sig undan kommer det att ta många år innan infrastrukturen återigen fungerar och jordbruket börjar ge normala skördar. Sjukdomar samt brist på mat och dricksvatten lär medföra stora problem under lång tid framöver.
Det gick ut flera varningar inför den tropiska orkansäsongen på Atlanten. Havsvattnet var betydligt varmare än normalt, och det är en av de viktigaste faktorerna för att tropiska oväder ska bildas. Rent statistiskt sett blev det en av de värsta säsongerna någonsin med nitton stormar, av vilka tolv utvecklades till orkaner. De flesta ovädren höll sig dock långt ute till havs och i media hörde vi inte så mycket om vare sig Danielle, Earl, Igor eller Julia, trots att de alla fyra nådde kategori 4 på den femgradiga orkanskalan.
Även västra Stilla havet hade en svår cyklonsäsong, med kraftiga vindar och svåra översvämningar på många platser i Sydöstasien. Värst var orkanen Megi med vindhastigheter på ca 80 m/s. Megi passerade över Filippinerna 18 oktober med ett lufttryck på 885 hPa och är en av de mest intensiva tropiska orkanerna som någonsin har observerats i världen.
Vi har bara sett början
Extrema väderhändelser kommer antagligen att bli allt vanligare, åtminstone sådana som torka och översvämningar. För många människor är förändringarna i nederbördsklimatet allvarligare än uppvärmningen i sig. Högre temperaturer leder till ökad avdunstning och med mer vattenånga i atmosfären blir det totalt sett även mer nederbörd. Det blir helt enkelt mer vatten som går runt i kretsloppet. Tyvärr är det sällan som nederbörden fördelas på ett ”rättvist” sätt. Risken är i stället stor för att torkan förvärras i redan torra områden, samtidigt som skyfallen kan bli kraftigare på platser som redan drabbats av översvämningar.
Å ena sidan kan man inte skylla en enskild väderhändelse på den globala uppvärmningen, men å andra sidan är egentligen allt ”väder” påverkat, varenda molntuss och vindpust. Vi hade garanterat haft ett helt annat väder, både här i Sverige och i resten av världen under 2010, utan klimatförändringarna.
Nu har vi haft två vita jular i rad i så gott som hela Sverige. Det kommer antagligen att bli en och annan vit jul till under det här århundradet, även i de sydligaste delarna av landet. Helt säkra på detta kan vi dock inte vara. Vad vi tyvärr kan vara desto mer säkra på är att 2010 inte blir det varmaste året under det här århundradet. Många nya väderrekord, inte minst värmerekord, lär sättas under de kommande åren och årtiondena.
Temaartikel ur Nationalencyklopedins årsbok 2010
Väderåret 2010: Världens väder
http://www.ne.se/rep/väderåret-2010-världens-väder
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse











