av Arne Järtelius, nyhetsredaktör
Staffan Ulfstrand hör till en unik samling forskare. Det är den tyvärr ganska magra skara personer som förutom att inomvetenskapligt sett vara framstående inom sina ämnen, i Ulfstrands fall zooekologin, också har en förmåga att föra ut sina kunskaper till en mer eller mindre fåkunnig (och intresserad) allmänhet. Det är väl bra och i någon mening också tillräckligt att någon kan sitt ämne, men det är definitivt att beklaga att vederbörande inte samtidigt kan (eller vill) förmedla sitt (ofta skattefinansierade) kunnande till andra. Delad kunskap är dubbel kunskap, som bekant.
Staffan Ulfstrands senaste kunskapsspridande verk handlar om Charles Darwin. Att det utkommer just nu handlar framför allt om ett förestående dubbeljubileum. 2009 är det nämligen 200 år sedan Charles Robert Darwin den 12 februari 1809 föddes i Shrewsbury i västra England. 50 år senare utkom han med den första upplagan (av totalt sex) av sin banbrytande studie om arternas uppkomst. Om den och de konsekvenser resonemangen och resultaten i den haft har vi väl alla hört talas, men i den ulfstrandska tappningen betitlad Darwins idé: Den bästa idé någon någonsin haft och hur den fungerar idag blir det tidigare kanske lite dunkelt förstådda klart som korvspad.
 |
| TOPHAM PICTUREPOINT/SCANPIX |
| En ung Charles Darwin målad av George Richmond. |
Slipad teoriStaffan Ulfstrand, även känd som NE-expert, har hunnit bli 75 år och med sitt yviga skägg ser han evolutionärt sett ut som en sentida släkting till självaste Darwin. Hans skånska idiom är utbildat i Malmö och Lund, men sin vetenskapliga gärning och undervisning bedrev han vid Uppsala universitet från 1978 och fram till pensioneringen. Efter den har han inte minst ägnat sig åt populärvetenskapligt skriftställeri med inte mindre än tre Augustprisnomineringar (hans Darwinbok var inte klar i tid för att komma i fråga bland årets nomineringar). NE:s utsände får en pratstund med professor emeritus Staffan Ulfstrand vid årets Bok & Bibliotek där han förtjusade publiken vid ett seminarium om sin evolutionshjälte. Varför denna bok, varför nu och vet vi inte redan det mesta om Darwin? - För det första tyckte jag att tiden var mogen för en bok om Darwin på svenska. Att den mognaden växte sig stark med anledning av de förestående Darwinjubileerna vill jag inte sticka under stol med. Eftersom jag inte är någon vetenskapshistoriker har jag i min bok bara skrivit några inledande kapitel om Darwins liv och hans tid. Därefter kommer jag in på det verkliga dramat i sammanhanget med sådant som Darwinfinkar från Galápagosöarna, fiskar, fåglar, insekter och däggdjur samt tre kapitel om vår egen art. Boken skildrar dagsaktuell forskning inom evolutionsbiologin med en viss tyngdpunkt på nordisk forskning eftersom jag själv varit insyltad i den på olika sätt och skilda fronter. Jubileer kan väl vara trevliga ting, men de brukar framför allt handla om att putsa på någons eller någots minne utan alltför aktuella länkar (om ens några som helst) till den tid som är. Gäller inte det också för Darwin och hans 150 år gamla teorier om naturliga urval och en materialistisk världsbild? - Tvärtom. Det i sammanhanget märkliga är att hans teorier i det stora hela fortfarande står sig. Detta trots att genetiken de senaste 50-60 åren gjort enorma framsteg tack vare molekylärbiologisk metodik. En och annan sak har väl slipats i Darwins idévärld, men jag vill påstå att den, på det hela taget, står i orubbat bo. Det finns i dag ingen naturvetare som förnekar att ett naturligt urval i sina olika uppenbarelseformer kan förklara uppkomsten till den biologiska mångfalden, av de olika arternas funktionalitet och av människan. Det finns många som hävdar att Darwins förklaring till livets inklusive människans uppkomst har varit hans allra viktigaste insats eftersom han med den gav ett klart och tydligt alternativ till en kreationistisk världsbild. Genetiskt Nästa undran till Staffan Ulfstrand - det gäller att passa på när man får privilegiet att ha en djupt kunnig person helt för sig själv - är när Darwin blev en angelägenhet för biologin på vår egen breddgrad. Inte så att Darwins teorier inte varit kända - hans On the Origin of Species by Means of Natural Selection, or the Preservation of Favoured Races in the Struggle for Life (som den heter i original) översattes till svenska redan 1871 - i Sverige, men därifrån till att de blev allmänt accepterade tog ett bra tag. - Efter att länge ha funnits med i bakgrunden, förvisso accepterad men inte adopterad, klev Darwin in som en aktualitet i svensk biologi först under 1970-talet. De som enligt min mening i första hand bidrog till detta var dels Richard Dawkins (The Selfish Gene, 1976), dels Edward O. Wilson (The Theory of Island Biogeography, 1967). De är båda något av vetenskapliga idoler för mig. I tider där kreationism och intelligent design förespråkas av vissa grupper kan följande fråga vara på sin plats: Finns det några vetenskapliga undersökningar som du tycker är särskilt viktiga för att empiriskt belägga naturlig selektion och/eller evolution? - Oavbrutet levererar biologerna nya studier som belyser hur urval bland genetiska varianter kan leda till snabba evolutionära förändringar. Tydligast är dessa processer hos de encelliga organismerna, vilket beror på deras snabba livstempo: en ny generation ser dagens ljus en gång i halvtimmen hos vissa av dem. Eftersom de är utrustade med stor genetisk variation, evolverar de snabbt motståndskraft mot de olika preparat som läkemedelsindustrin plockar fram. Andra exempel kommer från skadeinsekternas värld. Jämfört med "seglivade" varelser som stora däggdjur har insekter snabb generationsomsättning och har därför utmärkt förmåga att evolvera anpassningar som räddar dem undan de bekämpningsmedel som inledningsvis är effektiva. Klimatförändringen har medfört att vissa fågelarter på bara några tiotals generationer drastiskt ändrat sina flyttningsvanor. Den som i dag vill gå till Charles Darwins egna källor rekommenderas av Staffan Ulfstrand att läsa Arternas ursprung, Människans uppkomst och Resa kring jorden. Avslutningsvis ber vi Staffan Ulfstrand att titta framåt när det gäller evolutionsbiologin. - Jag tycker att det fortsatt ser ut att bli en spännande tid för evolutionsbiologin. Inom dagens genetik - i synnerhet då molekylärbiologin - finns nya strömningar som kan komma att betyda mycket för forskningen. Den klassiska uppfattningen om gener är att de bara kan befinna sig i lägena på och av, men nu tycks forskarna mena att det inte alls är så enkelt. I stället kan det vara på det viset att omvärldsfaktorer kan ha ett inflytande på i vilket läge en viss gen befinner sig i vid ett visst tillfälle. Detta är ett område inom epigenetiken och här kommer Darwin åter tillbaka in i bilden eftersom det är omständigheter som kan ha ett inflytande på det naturliga urvalet. JubelårVad nytt lärde du dig om Carl von Linné under Linnéåret 2007? Själva året torde väl ha gått få förbi med det enorma pådrag från alla de håll som gjordes från sent 2006 till en bra bit in på 2008. Enbart antalet nya böcker som utkom med anledning av att Linné föddes 200 år tidigare kan räknas i mer än drygt en hyllmeter och det museum i landet som inte hade någon utställning med Linnéanknytning står säkert fortfarande i någon skamvrå och undrar vad det var som gick snett. Lägg till det de spaltmil (alltför ofta av det okritiska och repetitiva slaget) som dagstidningar och tidskrifter ägnade ¿Blomsterkungen¿. Men, som frågat, vad nytt lärde du dig? Linnéåret skvalpade i någon mån över på andra länder - Storbritannien, USA och Japan - men var dock till sin huvuddel en mycket svensk angelägenhet. Darwinåret kommer att vara en i främsta rummet brittisk angelägenhet - redan har Natural History Museum i London invigt sin stora Darwinutställning med vidhängande sedan tidigare färdigställda Darwin Center - men med tanke på att evolutionären Darwin över tiden haft ett större vetenskapligt inflytande än - med dagens sätt att se - kreationisten Linné kommer Darwinåret att spilla över på länder hela världen över. Vad nytt kommer vi då att lära oss om Charles Darwin och hans upptäckter under det kommande året? Här gäller det nog att vara på sin vakt. Efter en eller annan tidningsartikel och ett eller flera TV-program som i allmänna ordalag tar sig an Darwin och hans idéer och teorier kan det kanske räcka. I alla fall med allmängods. Den som efter det vill veta mer och söka sig djupare in i olika frågeställningar relaterade till arternas uppkomst och evolutionen bör aktivt söka efter sådana. Staffan Ulfstrands bok är ett första steg i den riktningen. Ett nästa steg är att söka sig vidare med hjälp av de litteraturtips som i boken ges till de olika kapitlen. Oavsett var ni letar gäller det att undvika en sak: redundans. En sådan leder bara till informationsinavel och det är som säkert bekant sällan särskilt utvecklande. Extern länk: Natural History Museum (London)
Världens bästa idé - någonsin
http://www.ne.se/rep/världens-bästa-ide-någonsin
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
