av Arne Järtelius, nyhetsredaktör
I runda tal 1 000 år har förflutit sedan "Berättelsen om Genji" (Genji monogatari) skrevs. Enligt sägnen skrevs den i Ishiyama-dera-templet i närheten av den dåvarande japanska huvudstaden Heian Kyo (det nuvarande Kyoto) och författare var Murasaki Shikibu. Enligt traditionen skrevs den 1004, men när man räknar millennievis bakåt i tiden kan ett eller annat år spela mindre roll. I alla händelser firade Japan i slutet av 2008 1000-årsjubileet av vad som i alla händelser är landets, kanske världens, äldsta roman.
Böcker som kan göra "Berättelsen om Genji" äran stridig om att vara den äldsta romanen är Gilgamesh-eposet från 1800 f.Kr., Gamla testamentet från 900 f.Kr. och Iliaden från 700 f.Kr., men de saknar samtliga den nerv, den förfining och den moderna berättarstruktur som berättelsen om Genji har. Ett med "Berättelsen om Genji" någorlunda samtida verk att jämföra den med skulle kunna vara den tyska Hildebrandslied. Den som letar efter en svensk motsvarighet hittar den förmodligen i Eufemiavisorna från 1300-talet med Flores och Blanzeflor (1312) som den ljuvaste och mest omtyckta. Vad som gör "Berättelsen om Genji" så modern är sådant som att den har en centralfigur, ett stort antal (430 för att vara exakt) sidofigurer, en välutvecklad karaktärsbeskrivning av samtliga huvudpersoner och en sekvens av händelser som utspelar sig under huvudpersonernas livstid och bortom den. Samtidigt saknar den, på postmodernt vis, en handling; i stället händer det bara saker.
Genji och hans författare"Berättelsen om Genji" är författad av en hovdam känd under namnet Murasaki Shikibu vid det kejserliga hovet i Japan. Att man inte känner hennes egentliga namn beror på att det vid den här tiden var brukligt att kvinnorna vid hovet benämndes med namn eller titel på en manlig medlem av den närmaste familjen, oftast make eller far. Om Murasaki vet man inte så mycket. Hon föddes kring år 975 och skrev således Genjiberättelsen i 30-årsåldern. Vid den tiden var hon hovdam till Shoshi, andra gemål till kejsaren Ichijo. Förutom "Berättelsen om Genji" skrev hon en diktsamling och en dagbok. Den senare utkom förra året på svenska med ett föredömligt förord av bokens översättare Vibeke Emond. Däremot finns ingen fullständig översättning av "Berättelsen om Genji" utgiven på svenska. Emellertid finns den i hela tre översättningar på engelska - den första gjord på 1920-talet - och utöver det på språk som tyska, kinesiska, franska, tjeckiska och ryska. "Berättelsen om Genji" skrevs ursprungligen för den japanska aristokratins kvinnor. Huvudpersonen, Hikaru Genji - "Glänsande Genji" - är son till en japansk kejsare som av politiska skäl degraderas och i stället inleder en karriär som kejserlig officer. Berättelsen koncentrerar sig kring Genjis överflödande kärleksliv - inklusive våldtäkten på en tioårig flicka - och den skildrar vidare mycket ingående livet och sederna vid hovet och i de aristokratiska kretsarna. Berättelsen slutar självklart med att Genji blir återinsatt som kejsare och hur han då tar hand om de hustrur han tagit sig under tiden. Det som gjort (och gör) "Berättelsen om Genji" till en så populär bok i dagens Japan är att den appellerar till så många olika skikt i samhället. Framför allt är det en bok för machojapanen, men feminister hyllar den samtidigt genom att den är skriven av en kvinna och japaner tycker i gemen om den med de ingående skildringar den innehåller av det Japan som en gång var. Legenden leverSpråket i originalberättelsens 54 kapitel var gammaldags redan ett sekel efter att den skrevs. Det gör att den genom århundradena flera gånger försetts med en ny språkdräkt. Under 1900-talet producerade fyra japanska översättare inte mindre än sju nya versioner av boken. Av dem har författaren och feministen Jakucho Setouchis version sålt bäst med 3 miljoner exemplar sedan den utkom 1996. Till det kan läggas en ännu populärare version som manga. Den har utkommit i 13 delar sedan 1980 och sålt i fantastiska 16 miljoner exemplar. (För den som så önskar finns den sedan 2006 även i en tvåspråkig engelsk-japansk version.) Mangaversionen om Genji är författad av Waki Yamato, men heter på japanska Asaki Yumemishi - "Jag hade en flyktig dröm" - eftersom författaren tagit sig en del friheter med förlagan. Men det har självklart inte stannat vid det skrivna ordet och manga för att hålla Genji vid liv i Japan. Det finns som sig bör ett museum tillägnat Genji och hans författare i Uji utanför Kyoto. Vidare finns det Genjite för den som vill smaka och Genjisötsaker att äta till det. Lägg till det en omfattande sekundärlitteratur om både Genji och hans författarinna. Om den senare kan nämnas antropologen och en gång geishan - den enda västerlänning som beståtts den äran - amerikanskan Liza Dalbys The Tale of Murasaki (2001). Det betyder att den 1 000 år gamla "Berättelsen om Genji" under de senaste 20 åren levt ett liv som gjort den modern på nytt. Externa länkar: "Berättelsen om Genji" skildrad genom träsnitt från UNESCO Heritage Pavillion, Genjimuseet i Uji och Genji monogatari 1 (av 4) som anime (YouTube)(Artikeln publicerad 2009-02-03)
KODANSHA BILINGUAL COMICS
"Berättelsen om Genji" som manga.
Världens första realistiska roman
http://www.ne.se/rep/världens-första-realistiska-roman
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
