Antologin Den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens sammanfattar erfarenheterna från en stor mängd vetenskapliga rapporter om orsaker till sjukfrånvaro. Den har tagits fram av en samverkansgrupp för Arbetslivsinstitutet, Statens folkhälsoinstitut, Institutet för psykosocial medicin och Riksförsäkringsverket kallad SAFIR.
Generellt sett har det inte skett någon försämring av befolkningens hälsa i Sverige under de senaste decennierna. Det har inte heller skett någon radikal försämring under de senaste åren. Från slutet av 1990-talet ökar emellertid andelen kvinnor som bedömer sitt hälsotillstånd som dåligt. Man kan också se att dödligheten bland långtidssjukskrivna och förtidspensionerade är betydligt högre än bland personer utan längre sjukskrivningar.
Två företeelser är centrala för relationen mellan arbetsliv och sjukfrånvaro. För det första: sjuklighet som skapas av arbetslivet, eller som förvärras av det, även om sjukligheten har ett annat ursprung från början. För det andra: möjligheten att arbeta trots sjuklighet.
Utvecklingen under senare år tyder på att betydande organisationsproblem på många arbetsplatser ökat sjukfrånvaron, särskilt inom den offentliga sektorn. Det gäller inte minst de slimmade organisationerna, som inte längre har plats för de funktionsnedsatta.
Kvinnor är i långt större utsträckning långtidssjukskrivna än män. Det gäller emellertid inte för sammanboende kvinnor med barn. Familjesituationen tycks delvis skydda mot sjukskrivning, och det är snarare arbetsfaktorer som förklarar skillnader. I samma yrken har män och kvinnor samma sjukskrivningsmönster. De som hittills varit deltidssjukskrivna har snarare längre sjukskrivningsperioder än de som inte varit deltidssjukskrivna.
Trots det kraftigt ökade intresset för forskning kring sjukfrånvaro och ett relativt stort antal publikationer inom området finns flera viktiga aspekter som inte belysts tillräckligt. Det gäller bland annat frågan om hur sambanden mellan olika aspekter på hälsa, sjuklighet, sjukfrånvaro och återgång i arbete ser ut. Det saknas till exempel mer omfattande studier av diagnosspecifik sjuklighet och sjukfrånvaro. En annan viktig fråga är sambandet mellan den ökade alkoholkonsumtionen och sjukskrivningen.
(Artikeln publicerad 2004-04-29)
Varför sjukfrånvaron är hög
http://www.ne.se/rep/varför-sjukfrånvaron-är-hög
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
