Arne Järtelius , NE-redaktör
Hur väcker man nyfikenheten och vetgirigheten till liv? Hur riktar man in barns och ungdomars håg och vilja mot det naturvetenskapliga och tekniska området? Det är frågor som sysselsätter politiker, utbildningsansvariga och företag världen över, medan utbildningsplatser fortsätter att gapa tomma på universitet och tekniska högskolor. Svaret kanske stavas ämnesdidaktik, men Harry Potter kan också vara en lösning på gåtan.
Vid den årliga Vetenskapsfestivalen i Göteborg ingår mängder av aktiviteter för lärare och elever. Nu är det i Lund åter dags för ett antal spektakulära vetenskapsshower med vidhängande skolaktiviteter med kunskapssökning. Till de evenemangen för att väcka eventuellt slumrande intressen kan också läggas den omfattande EuroScience Open Forum i slutet av augusti i Stockholm. Och i oktober är Nationalencyklopedin för tredje gången med och delar ut Kunskapspriset. Det är bara att ta för sig!
 |
|
En fysikshow på Lunds universitet fångar publikens intresse. |
|
FYSICUM/LUNDS UNIVERSITET |
Hur förståelse uppstår
Frågan är grundläggande och ämnesoberoende: Vad är det som får oss som individer intresserade av det ena eller andra? Om vi försöker besvara den frågan utifrån skolans värld handlar det om att ta reda på varför Kalle tycker att träslöjd är roligast, medan Kajsa sätter geografi högst upp på sin priolista. Om vi sedan till det lägger att vi väldigt gärna skulle vilja se att både Kalle och Kajsa i stället också började intressera sig för naturvetenskap och teknik så är självklart frågan hur det ska gå till.
Jonte Bernhard, fysiker och verksam inom den nationella forskarskolan i naturvetenskapens och teknikens didaktik, betonar i en intervju i det av Linköpings universitet utgivna LiU magasin (1/2004) att det handlar om skillnaden mellan vad han kallar funktionell förståelse och verklig förståelse, om ytinlärning kontra djupförståelse. Överfört på naturvetenskap handlar det om skillnaden mellan att pliktskyldigast och betygsmedvetet lära sig formler och begrepp och att på djupet förstå dem.
För att hitta nycklarna till en djupförståelse har Bernhard och hans kolleger tagit ämnesdidaktiken, den ämnesspecifika undervisningsläran, till hjälp. Med den som grund är han i färd med att bland annat utveckla interaktiva laborationsformer, som är både strukturerade för och uppmuntrar till ett fritt upptäckande. Bernhard säger: ”Formerna för inlärning är beroende av innehållet i det som ska läras och måste bestämmas av det.”
Den lille forskaren
Hörde du också till de där som när du var liten i julklapp fick en experimentlåda med en käck bild på en liten kille (aldrig någon tjej) med Einstein i blick och hemmagjorda nyårssmällare som kick? När skolans undervisning är upplagd på motsvarande sätt för den som vill förstå den naturvetenskapliga verkligheten uppskattas det inte av forskarna i projektet Naturvetenskap i grundskolan – undervisningens form och innehåll. De ser i stället det pedagogiska samtalet som grundläggande för att eleven ska bli förtrogen med naturvetenskap. För att det ska komma till stånd krävs en mer aktiv lärarroll än i den traditionella laborativa undervisningsformen.
Ett projekt som arbetar i den riktningen är Naturvetenskap och teknik för alla (NTA), som startades gemensamt av Vetenskapsakademien och Ingenjörsvetenskapsakademien. Det bedrivs vid ett hundratal grundskolor runtom i Sverige och har som övergripande syfte att stimulera elevers och lärares intresse för naturvetenskap och teknik i en skola som, heter det i en utvärdering av NTA-projektet, ”handlat om och handlar fortfarande om att elever ska tillägna sig kunskaper de inte är särskilt motiverade för”.
NTA består av läroböcker, handledning till läraren och laborativa material till vilket en kompetensutveckling av lärarna knyts. ”Men”, som det heter i utvärderingen av projektet, ”NTA-materialet är inget självgående material. Lärarens roll, inställning och kunskaper är synnerligen viktiga och är förutsättningar för att arbetet ska fungera.”
Den utvärderingen får stöd i en nyutkommen doktorsavhandling som följt undervisningen i matematik i skolåren 4–9. Enligt den är matematiklektionerna ofta upplagda på ett sätt som försvårar för eleverna att lära sig. Lärarna låter i alltför hög grad läromedlen styra och avstår från gruppundervisning. ”Eleverna lär sig inte tala om matematik, och lärarna förklarar ofta för eleven utan att ta reda på vad denna har problem med”, säger avhandlingsförfattaren Madeleine Löwing till SVT:s "Aktuellt".
Quintek & Lithgym
Men det räcker inte med att inom grundskolans väggar lyckas väcka till liv ett intresse för naturvetenskap och teknik. Det är bara början på en färd som till högre utbildningar ska leda. För att hjälpa den färden på traven finns ett antal projekt runtom i landet.
Redan 1978 startade projektet Flickor och teknik vid Linköpings högskola. Drygt 20 år senare bytte det namn till Quintek och högskolan hade blivit universitet, men syftet var detsamma: att öka andelen flickor/kvinnor på tekniska utbildningar. Det gör man genom att bjuda in flickor som går på gymnasiets sista år till att tillbringa tre dagar på tekniska högskolan. Här får de information om olika utbildningar, de får prova på realistiska laborationer och de bor hemma hos kvinnliga teknologer med möjlighet att ställa alla de där både bra och mer eller mindre kloka frågorna. Alltsammans sker i ett uttalat förebildsskapande syfte.
Ett annat projekt, också det i Linköping och med gymnasiet som målgrupp, är Lithgym. Huvudingrediens i det projektet är att gymnasielärare i naturvetenskap, matematik och teknik anställs på 20 procent vid tekniska högskolan under ett år. Där får de en kontaktperson, institutionstillhörighet och möjlighet till egen ämnesutveckling. I Lithgymprojketet ingår också satsningen ”ung möter ung”. Det går ut på att teknologer och gymnasieelever träffas och pratas plugg och jobb, alltsammans för att underlätta övergången från gymnasium till en teknisk utbildning.
 |
|
Kan Harry Potter vara en inspirationskälla för ett naturvetenskapligt intresse? |
|
DAVID BUNTON/CAMERA PRESS/SCANPIX |
Shower och Potter visar vägar
Lunds universitet har sedan flera år erbjudit grundskoleklasser (skolåren 6–9) shower i biologi, fysik och kemi för att visa att naturvetenskap är både roligt och en spännande väg för den som vill förstå hur vår värld fungerar.
Årets shower, som hålls i maj (skolåren 6 och 7) och augusti (skolåren 8 och 9) kombineras med uppföljande projekt som eleverna efter sitt besök på universitetet kan ta med sig till sin skola för att arbeta vidare med. Det finns även ett arbetsmaterial, och för att lösa uppgifterna får eleverna träna sig i att söka kunskap i Nationalencyklopedin.
I sammanhanget ska nämnas att ett företag och en institution – Astra Zeneca och Teknikens Hus – belönats med det av Nationalencyklopedin instiftade Kunskapspriset för sina insatser med att föra ut kunskap om naturvetenskap till barn och ungdomar.
Ett projekt liknande det i Lund arbetar man med på olika universitet runtom i Tyskland, Österrike och Schweiz. Där kallas de Kinder-Universitäten och ett 50-tal sådana är verksamma. Om de uppnår sitt syfte att locka fler studerande till de tekniska högskolorna? Av dem som nu går första terminen på tekniska högskolan i Mainz har 30 procent tidigare besökt högskolans ”Harry Potter-trollworkshops”.
Utöver det har de, precis som miljoner barn världen över, läst Harry Potter. För den som inte kan sin Potter följer här är ett exempel på tillredningen av en trolldryck hämtat från Harry Potter och Fenixorden (2004): ”Ingredienserna måste tillsättas i kitteln i exakt rätt ordning och kvantitet, blandningen måste röras exakt rätt antal gånger, först medsols och sedan motsols, värmen på lågorna som den puttrade på måste sänkas till exakt rätt nivå under ett bestämt antal minuter innan de sista ingredienserna tillsattes.”
Att döma av resultatet av det experimentet är Harry Potter knappast någon blivande teknolog, medan hans kamrat Hermione redan har ena benet inne i den världen. Deras lärare, i det här fallet professor Severus Snape, kan knappast stava till ämnesdidaktik, och interaktiva laborationer är ett okänt begrepp för lärarna på Hogwarts trolldomsskola, men det hindrar inte att de lyckas väcka både nyfikenheten och vetgirigheten till liv hos sina läsare.
(Artikeln publicerad 2004-05-13 och reviderad 2004-08-20)
Extern länk
Vetenskapsfester: Att väcka det intresse som sover
http://www.ne.se/rep/vetenskapsfester-att-väcka-det-intresse-som-sover
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
