Vetenskapsspridning i folkbildningens tjänst
Vetenskapsradion är Sveriges största vetenskapsredaktion. Den har sitt säte i Sveriges fjärde stad Uppsala och befolkas av 15-talet journalister med olika bakgrund men med en viss övervikt för naturvetenskapligt skolade personer. Varje dag når redaktionen med sina nyhetssändningar i P1 och P4 ut till mer än en halv miljon intresserade lyssnare. Utöver det har man ett antal fördjupningsprogram med Vetandets värld som det äldsta. Vetenskapsradion svarar för hela tolv procent av P1:s totala utbud.
Lena Nordlund är redaktionschef på Vetenskapsradion och har varit på Vetenskapsradion i elva år.
För tolv år sedan flyttade Vetenskapsradions redaktion till Uppsala. I samma veva ändrades redaktionens sätt att arbeta ganska avsevärt och den redaktion vi har i dag började utvecklas då. Det är en redaktion som har dagliga diskussioner om hur vi på bästa och tydligaste sätt ska göra för att sätta lyssnaren i centrum för det vi presenterar. Varför är detta intressant för honom eller henne? Hur gör vi för att våra inslag blir så begripliga som möjligt? Om det är något väldigt smalt som vi tycker ska få utrymme i någon sändning gäller det att presentera det på ett sätt som gör att lyssnaren verkligen känner att det är värt att lyssna på.
Jag brukar försöka se en lyssnare framför mig och fundera över hur jag ska presentera ett visst stoff så att han eller hon förstår vad det handlar om. För egen del ser jag framför mig min skolkamrat från högstadiet för så där 25 år sedan. Han är lastbilschaufför, har ingen annan utbildning än högstadiet under västen och lyssnar alltid på P1 när han kör omkring med sin bil. Eftersom vi har färre kvinnliga än manliga lyssnare på våra program anstränger vi oss hela tiden extra mycket för att nå fram till den förra gruppen, men jag har ingen kvinnlig modellyssnare framför mig när jag gör mina inslag eller har synpunkter på andras.
Sedan vi började med vetenskapliga nyheter i P1:s morgonblock har våra inslag utformats med tanke på en bredare publik. I morgonsändningen har vi kortare tid till vårt förfogande och det gör att vi måste utforma våra inslag på ett ännu tydligare och begripligare sätt. Vi håller på med det här för att vi lever i en värld där det hela tiden blir allt viktigare att förstå all slags forskning eftersom den tar sig in i vår vardag på ett mycket mer genomgripande sätt än någonsin tidigare. Just nu är det fågelinfluensan som upptar tidningarnas löpsedlar på ett sätt som gör att Vetenskapsradion behövs för att ge en mer balanserad bild i det larmande bruset.
Den som har en bra idé på ett område vilket som helst ska
för det första försöka hitta rätt ställe för
sin idé, annars är det lätt hänt att ingenting händer.
För det andra ska man som idégivare få andra att inse det
man själv har insett. Det är med andra ord viktigt att kunna sälja
in sin idé på ett tankeväckande och handlingsmotiverande sätt.
Sedan gäller det att ligga i med sin idé. Det handlar dels om att
få fler intresserade av den, dels att få de som blivit intresserade
att vilja omsätta den i praktiken. Och sist, men inte minst: Ge inte upp!
(Artikeln publicerad 2005-10-20)
Vetenskapsspridning i folkbildningens tjänst
http://www.ne.se/rep/vetenskapsspridning-i-folkbildningens-tjänst
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
