Vilken är sanningen om Rosengård?

Maja Vajzović, NE-praktikant

Min avsikt med den här artikeln är att visa att det finns en annan sida av Rosengård. Det är en sida av förorten som ni kanske inte ens vågar se.

Hundar i moskén

Rosengård är en stadsdel i Malmö stad. Rosengård är indelat i sex delar och fyra delområden. Ett av dem är Herrgården. Herrgården är ett av Malmös mest omtalade områden. På senare tid har det varit i fokus för nyheterna och förstasidan i varenda tidning.

Du har säkert hört om kravallerna och upploppen i Rosengård sedan 2008. Medierna överdriver ibland. Vet någon orsaken till upploppen i Rosengård? Nej, det vet man nästan aldrig. Häromdagen läste jag en artikel på nätet om Rosengård, om upploppen och orsaken till dem. Där står det:

"Allt startade på grund av att Contentus stängde ner källarmoskén på Ramels väg. Många protesterade och var emot det. Källarmoskén var som ett hem för många ungdomar, de hade vuxit upp där. När de vägrade att lämna moskén började polisen använda våld och släppte in hundar i moskén, vilket inte är okej inom islam. Människor blev upprörda och började kasta stenar och raketer på polisen.

De ville hämnas på poliserna för moskén och för det som hänt dem tidigare. Man brände container, bilar, bildäck mm."

Är allt det okej? Nej, det tycker jag inte. Man ska inte använda sig av raketer eller några andra slags vapen utan man kan protestera med ord.

Rosengårdsskolan i Malmö

CARIN CARLSSON/NATIONALENCYKLOPEDIN

Svenskkunskaper

Själv bor jag i Rosengård. Jag trivs jättebra där, men ibland önskar jag att det kunde vara tystnare på nätterna. Senast nu i helgen (vecka 19) var det bråkigt. Så här skrev tidningarna om det: ”Fyra personbilar förstörs i anlagda bränder i ett underjordiskt garage i Rosengård i Malmö. När personal från räddningstjänsten anländer utsätts den för stenkastning. Även de poliser som försöker freda brandmännen blir utsatta för stenkastning. De förstörda bilarna stod inte parkerade i närheten av varandra. Det kan tas som ett tecken på att förövarna går metodiskt fram när de tänder på. Alla bränder släcks snabbt och ingen människa kommer till skada. I samband med bränderna omhändertar polisen två ungdomar misstänkta för störande av ordningen.”

Alla som var med i upploppen var inte bara från Rosengård utan det kom också personer utifrån. I januari 2009 åtalades två ungdomar för skadegörelse. De båda släpptes emellertid fria efter en kort tid.

Alla undrar nog varför detta händer i Rosengård. Många har en bild av att det bara bor invandrare i Rosengård. Det stämmer delvis, men det finns i alla fall några svenskar som bor där.

I en annan artikel jag läste stod det att alla invandrare känner sig säkra i Rosengård, dvs. de behöver inte använda svenska språket. Om man bor i Sverige tycker jag att man måste kunna svenska. Alla vi som bor i Rosengård är glada för att nästan alla känner varandra och man hjälper varandra mycket trots olika religion eller bakgrund. I Rosengård bor det många olika nationaliteter, t.ex. bosnier, araber, serber, albaner, turkar och somalier.

Lärorikt

CARIN CARLSSON/NATIONALENCYKLOPEDIN

Lärarintervjuer

Jag har intervjuat lärare på Rosengårdsskolan för att höra deras åsikter om Rosengård.

– Det jag tycker är bra med Rosengårdsskolan är att alla arbetar bra. Man har en förmåga att kunna kommunicera med eleverna. Du möter eleverna på ett positivt sätt. Varje elev är en individ med olika förmågor att prestera bra och du har en bra relation med eleverna. De flesta elever är inte blyga, de är öppna och spontana, säger Lars med glädje. Lars är en av lärarna på Rosengårdsskolan.

– Medierna visar bara det negativa med Rosengård. Det är dumt att prata om ett område som de själva aldrig varit i, säger Åsa. Hon fortsätter: Man ska aldrig ge upp hoppet. Jag kan och jag vill. Samhället borde ta sitt ansvar för felen som har begåtts. Svenska politiker är för fega. De vågar inte göra det man borde göra. Det säger Åsa, som har arbetat på Rosengårdsskolan i nästan åtta år och trivs bra där.

Bodil är en av få lärare som har arbetat på Rosengårdsskolan i snart 28 år. Hon säger:

– Jag trivs bra. Det är ett öppet klimat. Det är öppet mellan kollegerna. Bra relation till eleverna, bra skolledning. Man arbetar fritt och dessutom är det alltid roligt att träffa elever från olika kulturer. Samtidigt som vi lär dem lär de oss tillbaka på många olika sätt, säger Bodil med ett stort leende.

– Allt kommer att förbättras så småningom, säger Kosa, lärare på Rosengårdsskolan, med ett leende.

8 av 10 lärare på Rosengårdsskolan trivs relativt bra i Rosengård, men ingen av dem bor där.

Zlatans multiarena

Jag går själv sista året på grundskolan i Rosengårdsskolan och trivs jättebra. Alla är vänner med varandra. Det spelar ingen roll vilket kön, kultur eller religion man har. Alla är vänner med alla. Det jag tycker mest om med Rosengårdsskolan är att det inte finns någon mobbning. Alla har möjligheten att vara sig själva.

Om man frågar personer som inte bor i Rosengård vad de vet om stadsdelen så vet de att Zlatan Ibrahimović är uppvuxen där. De flesta vet det, men fram till helt nyligen visste inte utbildningsminister Jan Björklund det. De vet också att fritidsledaren Diabaté ”Dallas” Dialy Mory hjälper ungdomar i Rosengård.

Andra säger att det bara finns invandrare i Rosengård. Att det är bråk hela tiden. De litar på vad de hör från alla andra trots att de aldrig har varit i Rosengård. Många som har varit i Rosengård tyckte att det var jättetrevligt och vill komma tillbaka och hälsa på.

Smörkontrollen

Jag har dessutom också intervjuat personal från Smörkontrollen i Malmö. Jag ville höra vad de vet om Rosengård.

– Området har en stor invandrarbefolkning, hög arbetslöshet, många socialbidragstagare, det är fattig stadsdel, ekonomin är dålig på grund av arbetslösheten, säger Anders.

– Jag har varit i Rosengård som liten någon gång på 70- talet. Det var inget konstigt. Det var trevligt och fint. Jag har inte besökt Rosengård nyligen, säger Thorwald som arbetar på Nationalencyklopedin.

Många vet något om Rosengård genom vad de läser i tidningarna eller på nätet. Det är ofta dåliga saker – bränder, bråk, många invandrare och de misskötta lägenheterna. Men vad vet de om det positiva i Rosengård?

Hemkänsla

Jag tror att om man inte har varit på ett ställe som Rosengård så kan man inte riktigt få en klar bild över området. Som man säger: Man ska inte döma en bok efter dess omslag.

Jag har bott ganska länge i Rosengård och jag trivs jättebra här. Alla känner sig hemma här i området, man bedöms inte på grund av vem man är eller varifrån man kommer.

Jag tror att Rosengård är ett litet ställe som har fått dåligt rykte på grund av kravallerna och upploppen. Men man kan ändra på det.

Jag ställde frågan: Hur kan man förbättra situationen i Rosengård?

– Man ska inte hålla på som man gör. Flera borde få jobb, det skulle hjälpa om det flyttade in fler svenskar, sa Anders som arbetar på Nationalencyklopedin.

Mobbningsfall

Jag åkte tillsammans med min väninna Shlova samt Arne och Anders, som arbetar på Nationalencyklopedin, till Höllviken. Där intervjuade vi elever i en skola för att få deras uppfattning om Rosengård. Jag blev chockad när jag hörde att en elev blivit mobbad därför att han hade vänner som är från Rosengård.

En sommarnatt för några år sedan hade alla fönsterrutor krossats på Rosengårdsskolan. Det kostade miljoner att ersätta rutorna, men sedan dess har det förbättrats rejält mycket i området. Endast fem rutor har blivit krossade av ingen anledning alls det senaste året.

Det dåliga med Rosengårdsskolan är att det inte finns några svenska elever. Det som är bra med Rosengårdsskolan är att det är alltid är glatt i rasthallen där alla kan sitta och umgås. Det är det som får oss motiverade och som gör att vi kan fortsätta resten av dagen.

Springprojektet

Ett sätt att få se en annan del av Malmö är Springprojektet, Det är ett projekt som startades för fem–sex år sedan av två lärare. De två lärarna, Lars och Gunilla, har möjligheten att skicka ca 30 elever från år 8 och 9 till olika arbetsplatser i Malmö med omgivningar.

Där får man chansen att skapa kontakt och se hur det är på en arbetsplats. Vissa som har varit på dessa platser, till exempel TV4, vill bli journalist eller programledare. Då har man chansen att ta hjälp och få råd av personalen på TV4. Detsamma gäller om de andra platserna. Man har också chansen att utveckla sitt språk.

Jag har fått chansen att komma till Nationalencyklopedin. Det har varit roligt och lärorikt. Jag har fått möjligheten att skriva en artikel. Det är min allra första artikel (det är den artikel du läser just nu) och jag är tacksam att ha fått skriva och publicera den. Kanske är det något som jag kan fortsätta med i framtiden, men först ska jag gå på gymnasiet här i Malmö.

Man ska våga vara sig själv. Våga själv komma till Rosengård och se att det inte är så farligt som många säger!

Extern länk: Springprogrammet

Vilken är sanningen om Rosengård?
http://www.ne.se/rep/vilken-är-sanningen-om-rosengård
Nationalencyklopedin, 2012-02-12 Kopiera källangivelse

Relaterade artiklar

Relaterade reportage

Relaterade ämnen

Nationalencyklopedin