Arne Järtelius & Låtta Skog, NE-redaktörer
Skynda på! Än finns det möjlighet att kunna lyssna på flera intressanta föredrag inom ramen för den av Folkuniversitetet i Helsingborg hållna Vetenskapsyran. Vetenskapsyran inleddes 3 maj och avslutas inte förrän på lördag (8 maj). Tema för denna första — det låter som att det kan bli ett återkommande arrangemang — helsingborgska vetenskapsyra är hållbar utveckling.
Professor Sverre Sjölanders tes är lika enkel som den är slående: Tillbaka till framtiden! Tillbaka till stenåldern, människans första tid på jorden, om du vill veta vilka vi som människor biologiskt sett innerst inne är. Sedan stenåldern har det enligt den emeriterade professorn i biologi/zoologi inte hänt speciellt mycket med oss människor som biologiska varelser. Människans grundläggande behov då och nu är nämligen väldigt mycket de samma. Den viktiga skillnaden är att vi inte har insett det utan att vi i stället beter oss som om djuret människan skulle ha andra grundläggande behov i dag än för 15 000 år sedan.
– Många av de dumheter vi gör i dag, alltifrån krig och förföljelse till att äta för mycket socker, är lätta att förklara: det var förnuftiga beteenden på stenåldern för en så där 10 000 år sedan och dagens människa skiljer sig inte speciellt mycket från hur vi var då.
Biologisk limit
Sverre Sjölander är i Helsingborg för att tala om biologiska begränsningar för människans beteende under rubriken: ”Varför gör vi så mycket dumt?”. NE:s utsända får en pratstund med Sverre före hans föreläsning eftersom han efter den ska skynda sig vidare hem till Orust fyra biltimmar bort från Helsingborg. Av det vi fick veta av professor Sjölander verkar publiken på hans föreläsning ha fått en hel del att tänka på.
– Ta ett exempel: människan behöver C-vitamin. Det behöver inte hundar, katter eller råttor. Människan är i grunden en tropisk varelse och under de 10 000 åren sedan stenåldern har människan inte lyckats utveckla någon syntes av C-vitamin.
Kulturellt har det hänt massor i människans utveckling, men biologiskt, och det är Sverre Sjölanders poäng, har vi utvecklats i väldigt liten grad.
– Varför äter vi oss feta? Kulturellt är det inte riktigt dagens melodi, men genom årtusendena har vi återkommande hamnat i regelbundna svältperioder – torka och köldperioder – och för att överleva dessa var vi helt enkelt tvungna att lägga på oss ett antal kilon extra. Biologiskt sett lever vi fortfarande kvar i det tänkandet och beteendet.
Biologism
Dumheter är världen som bekant full av, men när det gäller biologiska ”dumheter” är det enligt Sverre Sjölander inte det minsta dumt. Vi fortsätter att bete oss på vissa sätt för att vi sedan tidernas begynnelse betett oss så. Det är alltid lika lätt att fördöma, men ofta handlar det om att glömma.
– Varför får vi karies? Fanns det socker på stenåldern? Det fanns socker i mogna frukter, men det var ju bara under en ganska kort tid varje år. Resten av tiden stoppade den tidens människor inte i sig socker i tid och otid, och när vi i dag hittar lämningar efter stenåldersmänniskor så är odontologerna alltid lika glada i en jämförelse med hur det är i dag: tandhälsan var förhållandevis god.
Människan är biologiskt sett till och med så dåligt funtad att det inte finns något inbyggt stopp för att sätta i sig socker. Salt säger vi fort nej till, men något inbyggt sockerstopp och sockertopp har vi inte av den enkla anledningen att något sådant årtusendena igenom aldrig har behövts eftersom söt mat alltid varit en bristvara. Sverre Sjölanders lätt nedslående budskap för den som önskar sig nyttigare levnadsvanor lyder: biologiskt sett är vi de vi är för att vi årtusendena igenom programmerats att vara på det sättet. Take it and live it!
Extern länk: Vetenskapsyran
Voffor vi gör på dette viset
http://www.ne.se/rep/voffor-vi-gör-på-dette-viset
Nationalencyklopedin, 2012-02-04
Kopiera källangivelse
