sågverksindustri, gren inom skogsindustrin med tillverkning av sågade och hyvlade varor,

(11 av 38 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Industriellt genombrott

Västeuropas industrialisering skapade under 1800-talet stigande efterfrågan på sågade varor, framför allt i Storbritannien. När det brittiska tullskyddet försvagats och preferenstullarna på kanadensiskt virke avskaffats 1849 kunde nordiska trävaror med stigande framgång konkurrera på den brittiska marknaden. Grövre timmerdimensioner började ta slut i tidigt avverkade områden, varför den

(48 av 336 ord)

Från stagnation till efterkrigsexpansion

Världshandeln med sågade varor fortsatte att öka under 1900-talets första decennium, men utrymmet för svenska varor minskade. Ryssland fördubblade under en tioårsperiod sin export, och även det finländska utbudet ökade. Exporten från Sverige nådde 1897 drygt 5,5 miljoner m3, en volym som inte överträffades förrän 1929. Vid båda

(48 av 344 ord)

Medverkande

  • Jan Jörnmark
  • Kersti Ullenhag

Litteraturanvisning

Litt.
Thore Hammarland, ”Sveriges sågverksindustri under 1900-talet”, i Karl-Gustaf Hildebrand (redaktör), Sågverksförbundet 1907–57 (1962);
Karl-Gustaf Hildebrand, ”Labour and capital in the Scandinavian countries in the nineteenth and twentieth centuries”, i Peter Mathias & Michael Moissey Postan (redaktörer), The Cambridge Economic History of Europe 7 (1978);
Ove Lundberg, Skogsbolagen och bygden: Ekonomisk, social och politisk omvandling i Örnsköldsviksområdet 1860–1900 (1984).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, sågverksindustri. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sågverksindustri