1. sabotage

    sabotage är när någon förstör eller skadar sådant som är viktigt för landets säkerhet och försvar.
  2. sabotage

    sabotage [-a´ʃ] subst. ~t [-a´ʃet], plur. ~, best. plur. ~n [-a´ʃen] ORDLED: sabot-ag-et
    Svensk ordbok
  3. sabotageprogram

    sabotageprogram (engelska malware efter malicious software), program eller programmoduler som på olika vägar lurar in sig på datorer och där gör saker som datorns ägare inte önskat.

  4. sabotagegifter

    sabotagegifter, kemiska ämnen, vanligen högtoxiska, som kan användas för sabotage, t.ex. förgiftning av livsmedel, dricksvatten eller ventilationsluft.
  5. tungvattenaktionen

    tungvattenaktionen, sabotage i Norge under andra världskriget, se tungtvannsaksjonen.
  6. syndikalism

    syndikalism, utomparlamentarisk facklig åskådning som avvisar den centrala statsmakten och centralism i alla dess former och förordar lokalt fackligt inflytande och lokala avtal.
  7. passivt motstånd

    passivt motstånd, en form av obeväpnat motstånd riktat mot en part som disponerar överlägsna maktresurser.
  8. brott

    brott, gärning för vilken i lag eller annan författning är stadgat straff, dvs. böter eller fängelse.
  9. krig

    krig, användande av organiserat militärt våld för att nå politiska mål.
  10. diversion

    diversion (medeltidslat. diversio, av latin diverto ’avleda’), militär benämning på avledande eller vilseledande åtgärder som är avsedda att dra motståndarens uppmärksamhet från för honom farligare verksamhet, t.ex. ett skenanfall i annan riktning än huvudanfallsriktningen.