1. vapen

    vapen, utrustning för strid, jakt och tävling.
  2. vapen

    vapen, heraldiskt attribut, t.ex. sköld med sköldemärke, rangkrona eller hjälm med hjälmprydnad; se heraldik.
  3. vapen

    va´pen subst. vapnet, plur. ~, best. plur. vapnen ORDLED: vapn-et
    Svensk ordbok
  4. V-vapen

    V-vapen, robotvapen utvecklade i Tyskland under andra världskriget.
  5. inhumana vapen

    inhumana vapen, egentligen särskilt inhumana vapen, term inom krigets lagar: vapen som på grund av sin verkan inte får användas enligt folkrätten, antingen därför att de urskillningslöst drabbar civila och soldater eller därför att de förorsakar s.k. onödigt lidande.
  6. konventionella vapen

    konventionella vapen, vapen som verkar främst genom kulor, tryck och splitter och har begränsad effekt.
  7. ickekonventionella vapen

    ickekonventionella vapen, annan beteckning på massförstörelsevapen.
  8. finkalibriga vapen

    finkalibriga vapen, skjutvapen med kaliber (inre eldrörsdiameter) mindre än 20 mm.
  9. ceremoniellt vapen

    ceremoniellt vapen, även praktvapen, heraldisk benämning på en vapensköld som är speciellt utsmyckad för ceremoniellt bruk.
  10. rekylfria vapen

    rekylfria vapen, vapen där en del av krutgaserna strömmar ut bakåt ur ett öppet eldrör, samtidigt som resten av krutgaserna och projektilen rör sig framåt.