1. vapen

    vapen, heraldiskt attribut, t.ex. sköld med sköldemärke, rangkrona eller hjälm med hjälmprydnad; se heraldik.
  2. vapen

    vapen är ursprungligen utrustning för strid och jakt.
  3. vapen

    va´pen subst. vapnet, plur. ~, best. plur. vapnen ORDLED: vapn-et
    Svensk ordbok
  4. V-vapen

    V-vapen kallas de robotvapen som Tyskland konstruerade och använde under andra världskriget.
  5. borgerligt vapen

    borgerligt vapen kallas i heraldiken en ofrälse persons vapensköld med eventuella tillbehör.
  6. konventionella vapen

    konventionella vapen, vapen som verkar främst genom kulor, tryck och splitter och har begränsad effekt.
  7. finkalibriga vapen

    finkalibriga vapen, skjutvapen med kaliber (inre eldrörsdiameter) mindre än 20 mm.
  8. ceremoniellt vapen

    ceremoniellt vapen, även praktvapen, heraldisk benämning på en vapensköld som är speciellt utsmyckad för ceremoniellt bruk.
  9. rekylfria vapen

    rekylfria vapen, vapen där en del av krutgaserna strömmar ut bakåt ur ett öppet eldrör, samtidigt som resten av krutgaserna och projektilen rör sig framåt.
  10. inhumana vapen

    inhumana vapen, egentligen särskilt inhumana vapen, term inom krigets lagar: vapen som på grund av sin verkan inte får användas enligt folkrätten, antingen därför att de urskillningslöst drabbar civila och soldater eller därför att de förorsakar s.k. onödigt lidande.