semioti´k, det systematiska studiet av tecken och andra betydelsebärare, inklusive de icke-språkliga. Från att ha varit en del av filosofin, hos de antika filosoferna inspirerad av den medicinska symtomläran, har semiotiken alltmer fått en självständig ställning. Viktiga impulser kom från Ferdinand de Saussure och Charles S. Peirce. Mer moderna företrädare var de ryska formalisterna, men det var främst Pragskolan och de franska strukturalisterna som tog upp studiet av icke-språkliga teckensystem. För Tartuskolan var från 1970-talet kulturen i sin helhet ett semiotiskt fenomen. På en mer empirisk grundval har samtida semiotik kunnat belysa sådana semiotiska grundfrågor som hur bildtecken liknar och skiljer sig från språkliga tecken.
2010-07-30 Nationalencyklopedin • Kort
http://www.ne.se/semiotik Kopiera källangivelse
