shia [ʃi:´a] (arabiska, 'parti'), shī˙a, förkortning av shī˙at ˙Alī ('Alis parti'), den gren av islam som (i motsats till sunni) räknar Ali ibn Abi Talib och manliga ättlingar till honom och Fatima som det muslimska samfundets legitima ledare (se Ali). Frågan om ledarskapet, vilken aktualiserats vid Muhammeds död, blev akut under Alis tid som kalif. Sunniterna menade att ledaren, kalifen, skulle utses på grundval av personlig duglighet och respekt för sunna. Shiiterna menade att han skulle tillhöra Muhammeds släkt; Ali, Muhammeds kusin och svärson, var därför som närmaste ättling den muslimska gemenskapens legitime ledare. Shiiterna började tidigt kalla ... (100 av 701 ord)







