Småland
Småland, landskap i Götaland. Småland gränsar i norr till Östergötland, i söder till Skåne och Blekinge, i väster till Halland och
(21 av 148 ord)Natur
Terrängformer och berggrund
Huvuddelen av Småland upptas av Sydsvenska höglandet, och 80 % av ytan ligger högre än 100 m ö.h. Mest utmärkande för landskapet är dock dess flackhet; inte mindre än 31 % har en relief där höjdskillnaderna understiger 25 m.
En urbergsslätt på 100–185 m ö.h. utbreder sig i södra Småland. Den är tätt skogbevuxen och föga
(56 av 360 ord)Klimat
Smålands klimat har en viss kontinental prägel; de högsta delarnas medeltemperatur
(11 av 45 ord)Växtliv
Småland hör till södra barrskogsregionen, och skogen utgörs mest av barrblandskog. I söder och väster har inslaget av bok varit stort, men bokskogarna har nu till stor del ersatts av planterad barrskog. I öster är ek vanlig,
(37 av 259 ord)Djurliv
Älg, rådjur, rödräv, grävling, fälthare och skogshare är utbredda och vanliga. Spridda stammar av kronhjort och dovhjort finns även. Utter, som är landskapsdjur, har minskat kraftigt under 1900-talet. Lo rapporteras
(30 av 209 ord)Kulturlandskap
Före den agrara revolutionen kännetecknades det småländska odlingslandskapet av ensamgårdar och löst sammanfogade bybildningar. I många fall utvecklades ensamgårdarna genom hemmansklyvning till gårdsklungor av bykaraktär. Särskilt i nordöstra
(28 av 196 ord)Dialekter
De dialektgeografiska gränsbältena i Småland delar i huvudsak landskapet i en nordöstlig, av centralsvenska mål påverkad del, och en sydvästlig, med många drag gemensamma med dialekterna i Sydhallands och Nordskånes skogsbygder.
(31 av 221 ord)Ortnamn
Landskapsnamnet (ca 1240 jn Smalandijs, ca 1280 af Smalandum) betyder ’de små landen’ (jämför avsnittet Historia, nedan).
Till de äldsta, förvikingatida namntyperna hör namnen på -löv ’arvegods’ (danska -lev, tyska -leben) och -lösa ’glänta’ i sockennamn som Adelöv och
(39 av 274 ord)Näringsliv (i ekonomisk-historiskt perspektiv)
Länge var Småland ett utpräglat agrarsamhälle; exempelvis förekom länge svedjebruk. Småbruken dominerade, och jordbruket kombinerades ofta med andra sysselsättningar, främst skogsbruk. Även boskapsskötseln var betydande.
(25 av 178 ord)Konst
Den medeltida konsten i Smålands kyrkor omfattar högkvalitativa verk: romanska kalkmålningar som i Bringetofta, gotiska målningssviter som i Dädesjö och senmedeltida berättande måleri i valven som i Vireda, Askeryd och Marbäck i nordvästra delen av landskapet. Den efterreformatoriska kyrkokonsten präglas främst av 1600- och 1700-talens ortodoxa bildsviter, t.ex. av Edvard Orm i Hakarps kyrka.
(54 av 382 ord)Arkitektur
Träbyggnadskonsten kom i Småland till tidigt uttryck framför allt i kyrkorna, t.ex. Granhult och Pelarne. Konsten att bygga i sten märks tidigast i de medeltida fästningskyrkorna på kustslätten vid Kalmarsund samt i befästningarna Stegeholm, Kronoberg och Kalmar. Den senare utvecklades till ett av landets
(44 av 309 ord)Musik
Musikodlingen i de tre länen har i hög grad varit knuten till residensstäderna. Både Växjö och Kalmar hade redan på 1600-talet ett blomstrande musikliv knutet till gymnasierna och kyrkan. Om detta vittnar bl.a. f.d. Växjö stifts- och
(37 av 258 ord)Folkkultur
Småland var en utkantsprovins i det gamla svenska riket men hade desto viktigare kulturförbindelser med grannlandskapen Halland, Skåne och Blekinge. Det småländska landskapet har utom i slättbygderna i Kalmar län varit mera lämpat för boskapsskötsel än för åkerbruk. Brukningsenheterna var under 1600–1800-talen små med ett betydande inslag av obesuttna torpare och backstugusittare. Småland försåg angränsande landsdelar med unga oxar, som transporterades såväl norr- som söderut för att gödas och exporteras. Oxen och årdret betydde mer än
(76 av 538 ord)Småland i litteraturen
Linné föddes i Stenbrohult 1707, Stagnelius hade sitt föräldrahem i Kalmar från 1810 och Tegnér blev biskop i Växjö 1824 och skrev i ”Kronbruden” om ett småländskt bondbröllop. Tonen för litteraturen om Småland anslogs av Almqvist i ”Svenska fattigdomens betydelse”
(40 av 284 ord)Förhistoria
Forntida bosättning har funnits i hela Småland med undantag för gränstrakterna mot Skåne och Blekinge samt mellan Kalmar och Kronobergs län. Hittills har ca 46 000 fornlämningar av förhistorisk typ belagts i Småland, varav 17 800 i Jönköpings, 12 000 i Kronobergs och 14 800 i Kalmar län. De består till 90 % av gravar, varav flertalet finns inom landskapets ca
(61 av 398 ord)Historia
Senast omkring år 1000 uppträdde namnet Småland som omgivande regioners benämning på bygdemosaiken mellan Östgötaslätten och ödemarksbältet mot de östdanska landskapen. Naturgeografiska förhållanden hade här lett till uppkomsten av ett tiotal klart avgränsade ”små land” eller landskap: de största var Finnveden, Värend, Möre, Njudung och Tjust. Småland är primärt ett geografiskt begrepp och har aldrig utgjort någon politisk, rättslig eller kyrklig enhet. Däremot har omvärldens föreställning om en typiskt småländsk mentalitet efter hand kommit att ersätta bristen på andra former
(80 av 780 ord)