-
komma
komma, ett skiljetecken (,) som markerar en mindre utpräglad gräns än vad punkt och semikolon gör. -
komma
komma, sammanfattande term inom akustiken för små differenser mellan olika intervall. -
kommatering
kommatering, utsättande av komman i en text. -
Komma
Komma, unglitterär tidskrift utgiven 1966–68 av Bonniers förlag, med Jan Stolpe som redaktör och med Sverker Göransson, Magnus Hedlund, Claes Hylinger, Carin Mannheimer och Agneta Pleijel i redaktionen. -
kommanditbolag
kommanditbolag, företagsform, ett handelsbolag i vilket en eller flera bolagsmän har förbehållit sig att inte svara för bolagets förbindelser med mera än han har satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget. -
kommandomål
kommandomål, enligt regeringsformen (RF) regeringsärende som gäller verkställighet inom försvaret av författningar eller särskilda regeringsbeslut. -
Kommagene
Kommagene, forntida region mellan Eufrat och Taurusbergen i nuvarande östra Turkiet, omnämnd i medelassyriska texter från 1200-talet f.Kr., och en nyassyrisk provins under 600-talet.
-
komma
1komma [kåm`a] subst. ~t ~n ORDLED: komm-atSvensk ordbok -
komma
2komma [kåm`a] verb kom kommit kommen komna, pres. kommer ORDLED: komm-er SUBST.: kommande (till 1--3)Svensk ordbok -
samer
samer är ett folk som lever i de nordligaste delarna av Norge, Sverige och Finland samt på Kolahalvön i Ryssland.