långfredagen, den skandinaviska benämningen på fredagen i stilla veckan i kyrkoåret, firad till minnet av Kristi död på korset (jämför påsk).

lång`fredag subst. ~en ~ar ORDLED: lång--fre-dag-en

långfredagsslaget, benämning på en drabbning utanför Uppsala 6 april 1520.

påskris, se fastlagsris.

stilla veckan, sedan senare hälften av 1800-talet benämning på veckan före påskdagen (från palmsöndagen till påskaftonen), även kallad dymmelveckan eller (oegentligt) påskveckan.

skärtorsdagen, dagen före långfredagen, då Jesus tvättade lärjungarnas fötter (Johannesevangeliet 13:1–15) och instiftade nattvarden (Matteusevangeliet 26:17–30).

kyrkoåret, årets högtider enligt den kristna kalendern.

påsk, en av de största årliga högtiderna inom judendomen och den största högtiden i det kristna kyrkoåret.

kors, två linjer som skär varandra, vanligen i rät vinkel.

prostration, bruket att lägga sig framstupa eller raklång som uttryck för tillbedjan, allmänt som symbol för underkastelse.