människokärlek [män`iʃo-] subst. ~en ORDLED: männ-isko--kär-lek-en

filantropi, verksamhet som syftar till att osjälviskt hjälpa människor som är i nöd, se välgörenhet.

helgelse, grekiska hagiasmos, latin sanc­ti­fi­catio, enligt kristen tro den process varigenom den kristne förvandlas till allt större helighet och likhet med Kristus.

Walden, Herwarth, egentligen Georg Lewin, 1878–1941, tysk författare och kritiker.

kärlek beskrivs av de flesta människor som en varm och intensiv känsla av ömhet, omtänksamhet och känslomässig närhet som kan, men inte behöver, vara förknippad med sexuell åtrå.

Medaljen för humanitär verksamhet, finska Mitali inhimillisestä auliudesta, finländsk medalj instiftad av president Mannerheim 1945 för att belöna såväl finländska som utländska medborgare för framgångsrik verksamhet i människokärlekens tjänst.

Nederländska Lejonorden, nederländska De Ordre van de Nederlandse Leeuw, orden instiftad 1815 av Wilhelm I.

from`het subst. ~en ORDLED: from-het-en