-
ornamentik, ornamental utsmyckning av ett föremål, en byggnad, ett musikstycke; även samlingsterm för olika slags ornament samt benämning på läran om dessa.
-
ornamentbildhuggare, inom möbelkonsten bildhuggare som med olika handverktyg skär ut figurer och ornament i trä.
-
ornamentglas, en typ av insynsskyddande glas med inpressade mönster.
-
ornamen´t subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en
ORDLED: orna-ment-et
Svensk ordbok
-
ornamente´ring subst. ~en ~ar
ORDLED: orna-ment-er-ing-en
Svensk ordbok
-
ornamente´ra verb ~de ~t
ORDLED: orna-ment-er-ar
SUBST.: ornamenterande, ornamentering
Svensk ordbok
-
ornamenti´k subst. ~en
ORDLED: orna-ment-ik-en
Svensk ordbok
-
ornamenta´l adj. ~t
ORDLED: orna-ment-al
Svensk ordbok