Romania, annan benämning på latinska kejsardömet (1204–61).

romani, romska, romani chib, romanés, rommani, ett språk som talas av romerna, en folkgrupp med ursprung i Indien, i dag spridd över stora delar av världen.

minoritetsspråk, språk som i ett flerspråkigt samhälle används av en språklig minoritet.

romer, samlande benämning på folkgrupper med historiska kopplingar till språkgruppen romani chib och som identifierar sig med det romska kulturarvet.

Rumänien, stat i sydöstra Europa.

slang, vardagligt språkbruk som ligger på en stilistisk nivå under det neutrala språkets.

språksociologi, även, med en oftast synonym benämning, sociolingvistik, vetenskapsgren som utforskar förhållandet mellan språk och samhälle och språkanvändning som socialt beteende.

indoeuropeiska språk, språkfamilj som omfattar språk som har talats länge i Europa och Asien; de talas i dag av cirka 3,5 miljarder människor.

romska, språk som talas av romer, se romani.

Ordines Romani, singular Ordo Romanus, latinska liturgiska skrifter från 600–900-talen med ordningar för gudstjänster (mässa och tidegärd), dop, vigningshandlingar och även kejsarkröning.