rö`na verb rönte rönt, pres. röner ORDLED: rön-er SUBST.: rönande

hund, Canis lupus familiaris, underart i familjen hunddjur, ibland sedd som en egen art, Canis familiaris.

liv, egenskap hos organismer som utmärks av bland annat förmåga till fortplantning, ämnesomsättning och energiomsättning samt evolution genom naturligt urval.

ekosofi, filosofisk skola som vuxit fram under inspiration av det tilltagande engagemanget för miljöfrågor.

språksociologi, även, med en oftast synonym benämning, sociolingvistik, vetenskapsgren som utforskar förhållandet mellan språk och samhälle och språkanvändning som socialt beteende.

Newton, Sir Isaac, född 25 december 1642 (4 januari 1643 enligt nya stilen), död 20 mars (31 mars enligt nya stilen) 1727, engelsk matematiker och naturvetenskapsman.

Ekeblad, Eva, född De la Gardie, 1724–86, grevinna; jämför släktartikel Ekeblad.

rudiment, organ eller vävnad som återbildats under artens evolution eller under fosterutvecklingen och som saknar eller bara har obetydlig kvarstående funktion.

Schopenhauer, Arthur, född 22 februari 1788, död 21 september 1860, tysk filosof.

språkpsykologi, psykolingvistik, vetenskapsgren som utforskar människans språkanvändning, främst ur individens perspektiv.