spetälska, kronisk infektionssjukdom, detsamma som lepra.

spe`tälska subst. ~n ORDLED: spetäl-skan

lepra, spetälska, Hansens sjukdom (efter Armauer Hansen), infektionssjukdom som orsakas av bakteriearten Mycobacterium leprae.

hospital, ursprungligen barmhärtighetsinrättning för vård av sjuka (särskilt av spetälska; ordet spetälsk är lånat från medellågtyska spetâlesch, spetelesk, till spetâl, spittal ’sjukhus’, av hospital), orkeslösa eller fattiga.

epidemiologi, vetenskaplig disciplin som sysslar med sjukdomars utbredning, orsaker och förlopp.

WHO, World Health Organization, Världshälso­organisa­tio­nen, FN-organ, grundat 1948, med huvudkontor i Genève.

Lasaros ( Lasarus), en uthungrad och döende man i Jesu liknelse om ”den rike mannen och Lasaros” (Lukasevangeliet 16:19–31).

granulom, typ av kronisk inflammatorisk vävnadsreaktion som kännetecknas av härdar uppbyggda av speciella celler och med en diameter av någon millimeter.

Konstantinska donationen, latin Con­sti­tutum Constantini, förfalskad urkund, tillkommen på 700- eller 800-talet.

Naaman, arameisk fältherre på 800-talet f.Kr. som botades från spetälska genom ingripande av profeten Elisha (Andra Kungaboken 5).