bekännelse, trosbekännelse, en formelartad sammanfattning av det avgörande och omistliga i en religion.

bekännelselitteratur, en under senare delen av 1970-talet använd benämning på en del av den självbiografiska litteraturen.

Bekännelser, Confessiones, ett av kyrkofadern Augustinus mest berömda verk, vilket förelåg färdigt omkring 397.

Augsburgska bekännelsen, de lutherska kyrkornas grundläggande bekännelseskrift.

bekänn´else subst. ~n ~r ORDLED: be-känn-els-en

judendom, judarnas religion, filosofi och livsföring.

reformationen, process inom kristendomen som ursprungligen var avsedd att reformera kyrkan men som i stället medförde en brytning med påvekyrkan och uppkomsten av nya kyrkobildningar.

Bekännelser, Confessions, självbiografiskt verk i tolv böcker av den schweizisk-franske författaren Jean-Jacques Rousseau, utgivet 1782–89.

bekännelseskrifter, inom protestantiska kyrkor använd benämning på sammanställningar av texter som anger en kyrkas grundläggande lärodokument.

Bekännelsekyrkan, tyska Die bekennende Kirche, motståndsrörelse inom den tyska evangeliska kyrkan, verksam 1934–45 och riktad mot nazismen och de nazianstuckna Deutsche Christen (’Tyska kristna’).