belägg´a verb belade belagt, pres. belägger ORDLED: be-lägg-er SUBST.: beläggande, beläggning (till 1--4); belägg (till 5)

ordbok, liksom lexikon en ordnad förteckning över en väsentlig del av ett språks ord med uppgifter av någon av de typer som anges i det följande.

dolkstötslegenden, påståendet att de hemliga socialistiska rörelserna i Tyskland genom sitt opatriotiska agerande under första världskrigets slutskede hade fallit den tyska armén i ryggen och därigenom förorsakat de för Tyskland hårda fredsvillkoren.

buddha, en hedersbeteckning (titel) inom buddhismen för individer som anses ha nått fullständig upplysning.

frihetstiden, den period i Sveriges historia som sträcker sig från riksdagens avskaffande av enväldet 1719 till Gustav III:s statsvälvning 1772.

fornnordisk religion, samlande benämning på de religionsformer under förkristen tid i Norden som det finns belägg för i arkeologiskt och skriftligt material.

naturkatastrof, katastrof orsakad av naturliga händelser med allvarliga följder för samhälle och miljö.

darwinism, äldre benämning på utvecklings- eller evolutionsläran.

sufism, samlingsbegrepp för islamisk mystik.

indoeuropéer, samlingsbenämning på talare av indoeuropeiska språk i historisk tid, men även på förhistoriska populationer som använde mindre differentierat eller gemensamt indoeuropeiskt språk, rekonstruerat genom jämförande språkforskning.