fas`tställa verb fastställde fastställt, pres. fastställer ORDLED: fast--ställ-er SUBST.: fastställande; fastställelse

källkritik, vetenskaplig metod som utvecklats inom historievetenskaperna, men som används mer allmänt, exempelvis av forskare inom humaniora och samhällsvetenskap, liksom inom journalistiken.

konstitution, en stats författning.

Nederländerna, stat i Nordvästeuropa.

genetik, ärftlighetslära, vetenskap som omfattar studiet av genomets (arvsmassans) uppbyggnad och funktion, uppkomst av förändringar av generna (arvsanlagen) samt biologisk variation.

agar, agar-agar, gelbildande polysackarider som framställs ur olika arter av rödalger, tillhörande klassen Rhodophyceae.

hadith, ḥadīth, benämning i islam på en kort utsaga av eller om Muhammed eller någon av hans följeslagare, och som avser att fastställa vad som i en viss fråga är normerande ”sed” ( sunna).

stress, inom psykologisk, medicinsk och allmänbiologisk vetenskap de anpassningar i kroppens funktioner som utlöses av fysiska eller psykiska påfrestningar, stressorer (stressfaktorer).

islamisk kvinnosyn. Frågan om kvinnosynen är starkt kontroversiell inom islam och någon enhetlighet står knappast att finna, varken i de religiösa källorna som historiska dokument eller i den religiösa tolkningstraditionen.

determinism, filosofisk ståndpunkt enligt vilken allt som sker sker med nödvändighet, helt bestämt av förutgående orsaker eller andra redan givna villkor.