fram`förande subst. ~t ~n ORDLED: fram--för-and-et

kristendom, den religion som utgår från Jesus av Nasaret, av sina anhängare ansedd som den utlovade Messias/Kristus; av denna titel har kristendomen fått sitt namn.

buddhism, en ursprungligen indisk religion som har buddhan Shakyamuni (Siddhartha Gautama, ofta kallad Buddha) som en av sina grundare och som förebild; det centrala i dess lära är att man genom att överge världen kan nå fram till befrielse från lidandet (dvs. lidandet i återfödelsernas kretslopp).

upplysningen, intellektuell strömning under 1700-talets senare hälft med centrum i Frankrike.

framföranderätt, rätt för en upphovsman att besluta om och ge tillstånd till offentligt framförande av ett verk.

förintelsen (engelska holocaust, hebreiska shoa), benämning på nazisternas folkmord på judar under andra världskriget 1939–45.

islam, benämning på den religion som räknar Muhammed som profet och Koranen som helig skrift.

cell, inom biologin: den minsta levande enhet, omsluten av ett cellmembran, som bygger upp organismer.

skogshare, svenskhare, Lepus timidus, art i familjen harar och kaniner.

Plikten framför allt, Gustaf VI Adolfs valspråk, antaget vid trontillträdet 1950.