fällning, fast substans som uppkommer när två lösningar blandas och dessa reagerar med varandra på sådant sätt att en löslig och en olöslig fraktion bildas.

fäll, säng- eller slädtäcke sytt av fårskinn eller annat pälsskinn.

fällande dom, i dagligt tal benämning på dom i brottmål där rätten bifaller åklagarens talan genom att den tilltalade befinns skyldig och fälls till ansvar för det brott åklagaren väckt åtal för.

fälla, fångstredskap, redskap för fångst av vilt.

fällning, inom skogsbruket benämning på avverkning av ett träd.

fällbord, samlingsbeteckning för bord med fällskiva.

fäll subst. ~en ~ar ORDLED: fäll-en

katt, eller tamkatt, är ett husdjur som funnits hos människan i mer än 4 000 år.

fälle, detsamma som kalhygge.

fällare, trädfällningsmaskin använd vid skogsavverkning.