författning, juridisk och statsvetenskaplig term. En författning är en av behörig myndighet utfärdad, generellt förpliktande föreskrift.

författningsdomstol, domstol med uppgift att pröva om lagar eller andra föreskrifter eller deras tillämpning i enskilda fall står i överensstämmelse med landets författning.

författ´ning subst. ~en ~ar ORDLED: för-fatt-ning-en

oktrojerad författning (för etymologi se oktroj), författning ensidigt utfärdad av den styrande makten på grundval av egna befogenheter, utan medverkan av folket eller representativa organ.

Svensk författningssamling, SFS, den officiella serie i vilken lagar och andra författningar publiceras.

författningspolitik, den del av politiken som behandlar det politiska regelverket och dess utformning, dvs.

författningsutredningar, gängse benämning på de båda kommittéer som gjorde förarbetet till 1974 års regeringsform.

författningssamling, samling av rättsregler. Lagar och förordningar som utfärdas av regeringen skall kungöras eller noteras i Svensk författningssamling (SFS).

Hitler, Adolf, född 20 april 1889, död 30 april 1945, tysk politiker (nazist), rikskansler från 1933, statschef från 1934.

Polen, stat i mellersta Europa.