-
förstånd
förstånd, tanke- och/eller urskillningsförmåga; i allmänt språkbruk ungefär detsamma som förnuft. -
förståndshandikapp
förståndshandikapp, äldre benämning på intellektuell funktionsnedsättning.
-
förstånd
förstån´d subst. ~et ORDLED: för-stånd-etSvensk ordbok -
kognitiv
kognitiv, som avser kognition, kunskap, förstånd eller information. -
kognition
kognition, de tankefunktioner med vilkas hjälp information och kunskap hanteras. -
förståndig
förstån´dig adj. ~t ORDLED: för-stånd-igSvensk ordbok -
idealism
idealism, en mångtydig filosofisk term som först användes av Leibniz (1702). -
förståndsgåvor
förstån`dsgåvor subst., plur. ORDLED: för-stånds--gåv-orSvensk ordbok -
förståndsfråga
förstån`dsfråga subst. ~n förståndsfrågor ORDLED: för-stånds--fråg-anSvensk ordbok -
förståndshandikappad
förstån`dshandikappad adj. förståndshandikappat ORDLED: för-stånds--handi-kapp-adSvensk ordbok