-
gavel, benämning på en byggnads kortsida (gavelsida), framför allt om denna krönes av en av takfallen begränsad form, vanligen triangulär, som är gavel i dess egentliga mening.
-
gavelröste, benämning på den del av en byggnads kortsida som begränsas av takfallen och en horisontell, vanligen med ett listverk markerad linje i nivå med takfoten.
-
gavelsprång, den del av ett tak som skjuter utanför en byggnads gavel.
-
-
gavelhus, byggnad med huvudingången från kortsidan (gavelsidan), i städer med denna sida mot gatan.
-
-
-
ga´vel subst. ~n gavlar
ORDLED: gavl-ar
Svensk ordbok
-
Gavelin, Sven, 1909–91, geolog och mineralog, professor i mineralogi och petrografi vid Stockholms universitet 1949–74, son till Axel G.
-
Gavelin, Axel, 1875–1947, geolog och ämbetsman, överdirektör och chef för Sveriges geologiska undersökning 1916–41.