handräckning, enligt allmänt språkbruk en myndighets medverkan i att med våld eller andra tvångsåtgärder genomföra fattade beslut.

han`dräckning subst. ~en ~ar ORDLED: hand--räck-ning-en

Kronofogdemyndigheten, Kronofogden, Sundbyberg, central förvaltningsmyndighet med uppgift att fastställa och driva in fordringar.

inkvisition, inkvisitionen, en speciellt upprättad kyrklig domstol, som alltsedan 1200-talets början med ensamrätt hade uppdraget att tillrättaföra alla dem som otvetydigt handlade och trodde i strid med kyrkans lära.

barnsoldater, minderåriga som avsiktligt rekryteras, tränas och utnyttjas i väpnade styrkor.

exekution,, inom juridiken: tvångsvis verkställighet av t.ex. en dom genom myndighets försorg.

summarisk process, inom juridiken det snabba och enkla förfarande som tillämpas för att i otvistiga mål ge borgenären ett avgörande som går att verkställa.

domstolsväsen, organisation med uppgift att ansvara för rättskipningen.

extratjänst, militär disciplinpåföljd som innebär att den felande utöver den vanliga tjänsten skall utföra handräckning eller annan särskild uppgift.

utslag, inom juridiken benämning på vissa myndighetsavgöranden, t.ex. Kronofogdemyndighetens positiva beslut i mål om betalningsföreläggande och handräckning.