hem`söka verb hemsökte hemsökt, pres. hemsöker ORDLED: hem--sök-er SUBST.: hemsökande; hemsökelse

Dickens, Charles, född 7 februari 1812, död 9 juni 1870, brittisk författare.

domens dag, i kristendomen och islam den dag då avgörandet fälls beträffande människans slutliga tillvaro i evigheten.

gräshoppor, Caelifera, underordning i insektsordningen hopprätvingar.

stora nordiska kriget, krig som fördes i norra och östra Europa 1700–21 som följd av den koalition som 1699 ingicks mot Sverige av Sachsen, Danmark och Ryssland.

Halloween, namnet på allhelgonaafton, 31 oktober, i anglosaxiska länder.

lidandets problem. Lidandet blir ett tankemässigt problem framför allt där det finns en tro på en gudomlig skapelse och en allsmäktig, kärleksfull styrelse av världen.

Beowulf, den fornengelska litteraturens största och längsta verk, en hjältedikt på 3 182 rader i bevarat manuskript från ca år 1000.

Egyptens plågor, de tio hemsökelser som enligt Gamla Testamentet Israels Gud lät drabba en egyptisk farao och hans folk för att förmå dem att släppa Israels folk ur träldomen.

brandskattning, fram till 1600-talet en vanlig metod att under krig pressa fram pengar eller förnödenheter från ett ockuperat områdes befolkning under hot om att annars hemsöka området ”med eld och brand”.