näm`na verb nämnde nämnt, pres. nämner ORDLED: nämn-er SUBST.: nämnande

nämnare, matematiskt uttryck under bråkstrecket i ett allmänt bråk.

nationalism, tankesystem som utgår från att det finns en speciell grupp, nationen, med vissa karakteristika, att de med nationen förknippade värdena och intressena är viktigare än andra kollektiva värden och intressen och att förverkligandet av nationens intressen förutsätter största möjliga politiska oberoende.

meänkieli, tidigare benämnd tornedalsfinska, ett språk som talas i svenska Tornedalen och Malmfälten.

nordiska språk, språk som huvudsakligen talas i Norden och som är sinsemellan nära besläktade: danska, färöiska, isländska, norska och svenska.

emigration, utvandring.

Hitler, Adolf, född 20 april 1889, död 30 april 1945, tysk politiker (nazist), rikskansler från 1933, statschef från 1934.

imperialism, term som syftar dels på staters territoriella och ekonomiska expansion i historien (se kolonialism), dels på en uppsättning teorier som vill förklara orsakerna till denna expansionstendens, särskilt i dess moderna skepnad.

gemensam nämnare, heltal som utgör en gemensam multipel till två nämnare till två givna bråk.

Jesus, Jesus från Nasaret, är kristendomens viktigaste person.