nämnd, inom rättskipningen i allmänt språkbruk benämning på den del av rätten som består av lekmän.

nämndeman är en person som sitter med i en domstol och som inte är utbildad i lagfrågor.

Offentliga sektorns särskilda nämnd, SHA-nämnden, partssamman­satt nämnd angående skydd för den politiska demokratin.

EU-nämnden, Nämnden för Europeiska unionen, riksdagens organ för samråd mellan riksdagen och regeringen i frågor som rör Europeiska unionen.

Statens va-nämnd, myndighet som handlägger tvister om vatten och avlopp enligt lagen om allmänna vattentjänster.

Nämnden för offentlig upphandling, statlig myndighet som 1993–2007 hade i uppgift att utöva tillsyn över lagen om offentlig upphandling och sprida information om lagens innehåll.

Nämnden för utställningar av nutida svensk konst i utlandet, se NUNSKU.

nämnd [näm´(n)d] subst. ~en ~er ORDLED: nämnd-en

obligatorisk nämnd, nämnd som varje kommun eller region måste ha.

fascism, italiensk politisk massrörelse, grundad och ledd av diktatorn Benito Mussolini och präglad av förakt mot demokratin, vurm för den nationella revolutionen och kult av den karismatiske ledaren.