nåd, inom den västerländska kristna traditionen ett centralt begrepp som anger att människans frälsning är ett uttryck för Guds obetingade kärlek.

nåd, inom juridiken befrielse från eller nedsättning av påföljd för brott m.m.

nådiga luntan, skämtsam benämning på budgetpropositionen.

nådens ordning, latin ordo salutis, inom luthersk teologi den process som leder en icke-troende till kristen tro och till att växa i denna tro.

Nådendal, finska Naantali, kommun och stad i Egentliga Finland, Finland.

2nåd subst. ~en ~ar ORDLED: nåd-en

1nåd subst. ~en, efter prep. och i genitivuttr. äv. åld. ~e, ~er ORDLED: nåd-en

Guds nåde, i uttrycket av eller med Guds nåde, se Dei gratia.

Shiva, Śiva, Siva, en av hinduismens mest betydelsefulla gudar, även kallad bl.a. Maheshvara, Mahadeva, Hara, Pashupati.

medeltiden, benämning på den epok som ligger mellan den romerska antiken och den tidigmoderna eller ”nyare” tiden.