-
påk subst. ~en ~ar
ORDLED: påk-en
Svensk ordbok
-
påkänning, inom fysiken lokal kraft per ytenhet, som verkar inuti en kropp.
-
på`kalla verb ~de ~t
ORDLED: på--kall-ar
SUBST.: påkallande
Svensk ordbok
-
på`känning subst. ~en ~ar
ORDLED: på--känn-ing-en
Svensk ordbok
-
på`kostande adj., ingen böjning
ORDLED: på--kost-ande
Svensk ordbok
-
på`kostad adj. påkostat
ORDLED: på--kost-ad
Svensk ordbok
-
på`kommen adj. påkommet påkomna
ORDLED: på--komm-en
Svensk ordbok
-
på`klädd adj. påklätt
ORDLED: på--klädd
Svensk ordbok
-
på`klädare subst. ~n äv. påklädarn, plur. ~, best. plur. påklädarna
ORDLED: på--kläd-ar-en
Svensk ordbok
-
Bord, duka dig! är en huvudsakligen europeisk men med européerna även till andra världsdelar spridd undersaga, vars tema är hur en fattig man, som av t.ex. djävulen begåvats med föremål som producerar rikedomar (självdukande bord, häst som bajsar pengar etc.), blir frånlurad dessa av en rik man.