på`tvinga verb ~de äv. påtvang, ~t äv. påtvungit, ~d äv. påtvungen, ~de äv. påtvungna ORDLED: på--tving-ar SUBST.: påtvingande

migration är ett begrepp som handlar om hur människor flyttar mellan olika platser på jorden.

brott mot mänskligheten, grova förseelser begångna mot civilbefolkningen, första gången definierade i stadgan för Nürnbergdomstolen 1945–46 (se Nürnbergprocessen).

energiomvandling, process vid vilken tillförd energi omvandlas till energi av annat slag, t.ex. omvandling av arbete till el.

integrationspolitik, benämning på den politik som i Sverige kom att ersätta invandrarpolitiken.

FN-konventioner, internationella överenskommelser som slutits med FN:s medverkan och där FN:s generalsekreterare är depositarie.

hållfasthetslära, läran om fasta kroppars beteende vid mekanisk belastning, vid påtvingad deformation (som t.ex. mekanisk formning) och till följd av växlande temperaturfält.

Guantánamobasen, Guantanamo Bay Naval Base (GTMO), amerikansk marinbas och amerikanskt fångläger på Kuba intill staden Guantánamo.

interkulturell kommunikation, ömsesidig symbolisk överföringsprocess mellan människor från olika kulturer där tillskrivningar och tolkningar av innebörder äger rum. 

En midsommarnattsdröm, A Midsummer Night’s Dream, komedi av den engelske dramatikern William Shakespeare, färdigställd omkring 1595.