rita , ṛta (sanskrit, i sin ursprungliga betydelse troligen ’det som är fästat’ eller ’hopfogat’), i de vediska texterna den sanna och rätta ordningen och det gudomliga rättesnöret för världen.

Ryssland, Ryska federationen, stat i norra Europa och Asien.

a`rta sig verb artade artat ORDLED: art-ar

vårta [vå`rta el. vårt`a] subst. ~n vårtor ORDLED: vårt-an

tå`rta subst. ~n tårtor ORDLED: tårt-an

starta [sta`rta el. start`a] verb ~de ~t ORDLED: start-ar SUBST.: startande, startning; start

ka`rta subst. ~n kartor ORDLED: kart-an