sjögång, sjö , sjöhävning, den sammanlagda rörelsen av vindvågor (vindsjö) och dyning över en havsyta.

sjö`gång subst. ~en ORDLED: sjö--gång-en

Agö, ö i Bottenhavet, ca 30 km sydöst om Hudiksvall i Hälsingland.

slagvatten, smutsigt vatten som samlas under bottenplankorna på ett fartyg.

slingertank, tank med ballastvatten som placeras tvärs över fartyget och utformas så att vattnet vid sjögång kommer att rinna från sida till sida med en sådan hastighet att tyngden av vattnet hela tiden motverkar fartygets rullning.

rullning, periodisk rotationsrörelse hos fartyg kring en tänkt linje i dess längdriktning.

sjö, vågrörelser på vattenytan, detsamma som sjögång.

sjöhävning, vågrörelser på vattenytan, detsamma som sjögång.

stampning, den rörelse fartyg gör kring en tänkt tvärgående horisontell axel midskepps.

slingring, ett fartygs kombinerade rullnings- och stampningsrörelser i sjögång.